Kioskvridning 140 grader

Utläst 100629: Kioskvridning 140 grader av Peter Törnqvist

Jag har jättesvårt att säga vad jag tycker om den här boken och ännu svårare att förklara vad den handlar om. Jag tycker den är läsvärd eftersom jag bor i Småland, annars är det ytterst osäkert att jag skulle gilla den. Jag vet inte ens någon bok jag kan jämföra med för den liknar ingen jag kan komma på. Den är till stora delar skriven på ett slags småländska från Sävsjötrakten. Jag känner igen uttryck som ijenteligen och nåntingen som de säger i Ljungby också och kååvdiskussioner har vi haft här hemma. Vissa saker är självupplevda, som arbetet på torvmossen, andra uppdiktade som början där en kille plötsligt får märkliga bråskkammar i hårbotten.

Nu klipper jag från baksidan rakt av:
I Westra Härad går tiden sin gilla gång. Om det är 1970-tal eller inte kvittar myrorna lika. Det var inte längesen inlandsisen drog sig tillbaka och lämnade sandiga moar efter sig: in kom lingon och andra smålänningar. Tjippen, Jyro, Hannele och Pjäta med flera tar existensen i besittning.

På andra sidan solen

Utläst 100624: På andra sidan solen av Maria Ernestam

Ernestam är en av mina favoritförfattare och hon har lyckats igen, trots att denna inte når upp till riktigt samma nivå som tidigare böcker. Hon skriver mycket vackert och poetiskt, men jag saknar de oväntade knorrarna som hon fått till förut. En sak som bromsar upp och stör mig är de inbäddade novellerna som visserligen har betydelse för berättelsen men som jag hellre hade sett i form av samtal mellan huvudpersonerna eller kanske på något annat sätt.

Viola och hennes familj har fått låna ett hus i Skåne där de ska fira påsk. Det är inte samma sak som att åka till Italien som de först hade tänkt, men är kanske bättre med tanke på att maken Axel inte är helt frisk. En fördel är också att huset ligger nära hemmet där Axels mamma bor så att de kan åka och hälsa på henne. På samma hem får Linnea kontakt med Lea, en gammal dam som varit missionär i Kina och har massor att berätta.

Frost

Utläst 100621: Frost av Maggie Stiefvater

Det här är en ungdomsbok som kan rida på Twilighthysterin men det är orättvist att se den så för den är så mycket bättre skriven. Språket är vansinnigt vackert! Jag får nog sluta att säga att jag inte gillar fantasy och overkliga böcker för jag har läst flera som jag uppskattat på sista tiden och det handlar mycket om hur de är skrivna. Jag tycker att det låter helt ointressant med ett ungt par som har problemet att han förvandlas till varg när det blir kallt, men eftersom kärleken mellan dem är så fint beskriven vill jag veta hur det går!

Grace är fascinerad av vargarna som bor i skogen bakom hennes hus. Hon blev biten av en av dem för många år sedan men blev räddad. Särskilt en varg känner hon särskild dragning till, den med de vackra gula ögonen. På sommaren blir han pojken Sam och de får en kort dyrbar tid tillsammans men snart är det vinter igen och det är sista sommaren som människa för honom.

Ingen hör hemma här mer än du

Utläst 100620: Ingen hör hemma här mer än du av Miranda July

Nu har jag kommit på varför jag inte brukar läsa novellsamlingar: de passar inte mitt sätt att läsa. Jag tycker inte om att sluta mitt i något utan vill helst läsa till kapitelslut och om det inte är några kapitel i en roman så stannar jag alltid efter en högersida. Man kan ju tycka att det är passande att läsa hela noveller då, men det beror ju på hur långa de är och hur mycket tid jag har på mig att läsa. Hur som helst så är det här en bra novellsamling som handlar mycket om relationer och ofta skruvade sådana.

Boken består av sexton noveller av varierande längd. En kvinna börjar på en sykurs för att lära känna chefens fru. En annan undervisar några människor i simning i sitt vardagsrum. En vaknar mitt i natten av att någon går upp för trappan mot hennes lägenhet.

Det är så logiskt, alla fattar utom du

Utläst 100617: Det är så logiskt, alla fattar utom du av Lisa Bjärbo

Lisa har länge varit en av mina favoritbloggare och jag blev besviken när hon lade ned bloggen för att det blev för mycket när hon nyss fått barn. Efter ett tag kom hon på att hon inte ville vara utan bloggandet och satte igång http://onekligen.blogspot.com/ igen till min och många andras glädje. Hon är redaktör på Barnens bokklubb, har jobbat på Kamratposten, skrivit ett par faktaböcker... och hon är född 1980! Jag tycker fortfarande inte att man är speciellt gammal då. En extra rolig detalj med den här boken är att den utspelas i Växjö så att jag känner igen gator och torg. Nästa gång jag åker dit måste jag titta på statyn av Esaias Tegnér, som har en liten roll i berättelsen. Jag hade höga förväntningar på boken och blev inte besviken. Den slutar lyckligare än vad verklig tonårskärlek oftast gör (enligt mina egna erfarenheter; jag hade ingen riktig pojkvän innan jag var tjugo...) men är inte osannolik och jag ville verkligen ha ett lyckligt slut.

Ester och Johan går första året på gymnasiet och har varit kompisar nästan alltid. För Ester är Johan fortfarande bästa kompisen. För Johan är Ester visserligen också bästa kompisen, men sedan fyra år tillbaka vill han något annat. Han är kär i henne men vågar inte tala om det. När Ester träffar Adam, en långhårig hårdrockare, håller Johan på att gå sönder av att höra henne berätta om honom. Inte blir det lättare när Johans pappa börjar bete sig konstigt, gå ut med hunden som han aldrig brytt sig om förut, jobba över och göra sig onödiga ärenden mest hela tiden.

Resan som började med ett slut

Utläst 100612: Resan som började med ett slut av Zulmir Becevic´

Jag har varit lite nyfiken på Zulmir och köpte den här boken till skolan på bokmässan, men har inte lånat den förrän nu, när jag vet att han ska komma hit och föreläsa i höst. Jag hoppas att jag får vara med och lyssna på honom då, för han ska tydligen vara både rolig och ha ett viktigt budskap. Han är född 1982 och kom till Sverige som flykting från Bosnien tio år senare. Det här är hans första bok och den fungerar lika bra för ungdomar som för vuxna, tycker jag. Det är faktiskt en väldigt rolig bok, men med sorgliga inslag.

Nino och hans familj lämnar ett Bosnien i krig för att börja om i Sverige, där de har hört att flyktingar tas emot och får stanna kvar. Dock kan det ta ett år innan migrationsverket fattar ett beslut. Nino är tolv år när de kommer till flyktingförläggningen i Göteborg. Han får nya vänner i klassen för nybörjarsvenska och svenska tjejer är nyfikna på de nya ungdomarna, särskilt när de bildat gruppen Svarta skallar där Nino spelar gitarr. Men Nino och de andra killarna får kämpa mycket för att anpassa sig och bli accepterade i det nya landet. De gör en del dumma grejor som att slåss när de blir retade. Det handlar om heder.

Syskonkärlek

Utläst 100605: Syskonkärlek av Katarina von Bredow

Det här är Bredows första bok. Den kom ut 1991 och väckte stor uppmärksamhet vilket jag kan förstå med det förbjudna ämnet. Katarina skriver bra ungdomsböcker, men ibland blir det för mycket för mig med alla otillåtna kärlekar. I den här boken har jag dessutom svårt att sympatisera med huvudpersonen för hon är så elak och uppkäftig. Det blir bara löjligt när hon ska vara rolig. Ett exempel: När en kille säger "Är du redan här?" svarar hon "Nej, jag står fortfarande i hallen och väljer kläder." och sådana situationer uppstår hela tiden.

Amanda har alltid tyckt mycket om sin bror Ludvig och de har gaddat ihop sig mot storasyster Ylva och resten av världen. Det började egentligen mycket tidigare men när Amanda är sjutton år och Ludvig arton använder hon honom som nakenmodell och upptäcker själv att hon känner en onaturlig kärlek. Kan man vara kär i sin bror?

Lilla stjärna

Utläst 100601: Lilla stjärna av John Ajvide Lindqvist

Jag tyckte mycket om både Låt den rätte komma in och Människohamn trots att skräck och övernaturligt normalt sett inte är min genre. Ajvide imponerar genom att blanda overklighet med vardag på ett sätt som ingen annan, åtminstone i Sverige, gjort tidigare. Den här boken har inte så mycket fantasy över sig, men det finns svåridentifierade moment, som till exempel att det sipprar ut röd rök ur människor i dödsögonblicket. Beskrivet på ett sätt som ter sig verkligt och som om något annat vore konstigt.

Jag tycker det är snyggt skrivet om nutidsfenomen som troll på internet (sådana som specialiserar sig på att kommentera i olika forum för att få reaktioner), alla hänvisningar till populärmusik och verkliga personer, men jag undrar hur väl det kommer att stå sig om några år. Boken är välskriven och mycket spännande men jag blir lite besviken i slutet. Prologen är briljant; en sida isande föraning om att något hemskt ska hända, men epilogen är tio sidor splatter, som jag klarat mig bättre utan. Berättelsen leder fram till slutet och trådar knyts ihop, men ändå känner jag, på samma sätt som i Människohamn, att jag förväntat mig något mer.

En bebis hittas nedgrävd i skogen av en man som tar hem henne till sin fru. När hon öppnar munnen kommer en sällsynt ren ton ut, en röst som inte borde kunna finnas i en så liten kropp. Mannen som är en avdankad svensktoppssångare vill bevara flickans rena sångröst och gömmer henne i källaren. En annan flicka föds samtidigt i en vanlig familj, men hon har inte någon ovanlig förmåga. Efter fjorton år möts flickorna och tillsammans med ett gäng andra flickor ställer de till kaos.

Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian

Utläst 100525: Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian
av Sherman Alexie

Jag vet inte mycket om indianer utöver det svaga minnet av ett besök i ett indianreservat i Arizona där vi köpte halsband av indianer som satt under sina bord för att det var så varmt, när jag var åtta år. Det här är en ungdomsbok som passar utmärkt för vuxna, kanske till och med bättre, för de ungdomar jag hört som läst den har tyvärr inte gillat den. Den är rolig och allvarlig på samma gång och jag blir förvånad när jag ser att de konstiga händelserna faktiskt har hänt.

http://www.fallsapart.com/biography.html

Junior har det inte lätt; förutom att han är indian är han född med vattenskalle och stammar. Men han är inte dum och hans lärare råder honom att byta till en skola utanför reservatet för att komma bort så fort som möjligt. Han väljer att börja på en skola med enbart vita elever och ses som en förrädare trots att han bor kvar och lever resten av sitt liv i reservatet. Hans gamla vän Rowdy hatar honom och han har till en början svårt att få nya vänner på skolan i Reardan.

Dumpa Matthew

Utläst 100522: Dumpa Matthew av Jane Fallon.

Jag fick den här i present av en kompis som är nyfiken på vad jag tycker om den och ja, jag tycker om den. Det är en chick lit som gör att jag både blir glad och nervös, för att huvudpersonen egentligen är ganska vanlig men stökar till sitt liv så det blir fullständigt absurt men ändå inte helt otroligt. Eftersom jag är för okoncentrerad för att läsa på engelska hoppas jag att det kommer fler böcker av Fallon på svenska. Jag tror att det finns två översatta nu.

Helen har i fyra år drömt om att hennes älskare Matthew ska lämna sin familj för hennes skull och att hon inte ska behöva hålla förhållandet hemligt. När han äntligen gör det blir hon överrumplad och vill inte ha honom längre. På något mystiskt sätt blir Helen tvungen att ljuga om nästan allt, hela hennes tillvaro rasar och hon vet verkligen inte vad hon vill längre, men är säker på att det inte är att vara tillsammans med Matthew. Det är svårt att berätta om den här boken utan att avslöja för mycket för det är överraskningarna som är det roligaste.

När man skjuter arbetare...

Utläst 100515: När man skjuter arbetare... av Kerstin Thorvall

Jag har inte läst så mycket Thorvall förut men nu när hon dog kom jag på att jag ska ta och göra det. När man skjuter arbetare... är den första i en trilogi som är delvis självbiografisk och handlar om hennes föräldrars äktenskap. Jag tycker om att läsa om tidigt 1900-tal för det är inte så förfärligt länge sedan och ändå har så mycket förändrats. Det är intressant att läsa om en tid när mina far- och morföräldrar var unga. Boken är välskriven, gripande och alldeles förskräcklig men sann.

Hilma var skogshuggardotter från Norrland, och var den av barnen som fick läsa vidare. Hon var mycket stolt över sitt arbete som småskollärarinna men gav upp det när hon träffade Sigfrid, den charmerande läroverksadjunkten från finare familj. Vad hon inte visste var att han var sinnessjuk. Enligt lagen hade han äktenskapsförbud men hans släkt berättade inte för henne hur det stod till och ett undantag gjordes eftersom hon var en enkel flicka.

Den besynnerliga händelsen med hunden om natten

Utläst 100513: Den besynnerliga händelsen med hunden om natten av Mark Haddon

Jag läste den här boken när den kom 2003 och har för mig att jag gillade den då. Egentligen hade jag inte tänkt läsa om den men jag gjorde det för att vi ska ha den i en bokcirkel på skolan och nu tyckte jag inte så bra om den längre. Hans andra bok på svenska, Utslag av oro, är en av de roligare jag läst! Den här däremot gör mig lite irriterad för att han är så tjatig och skriver såhär:

Jag sa: "Jag dödade inte hunden."
Han sa: "Vet du att det är fel att ljuga för polisen och att du kan råka mycket illa ut om du gör det?"
Jag sa: "Ja."
Han sa: "Vet du vem som dödade hunden?"
Jag sa: "Nej."
Han sa: "Säger du sanningen?"
Jag sa: "Jag säger alltid sanningen."

Det är en bra beskrivning av en autist, men jag blir less på alla hans matematiska uträkningar.

Christopher är femton år och autistisk. Han bor med sin pappa och mamman är död. Det är i alla fall vad Cristopher tror. När han hittar grannens hund ihjälslagen vill han reda ut vad som har hänt. Han startar ett detektivarbete trots att pappan säger att han inte ska lägga näsan i blöt och samtidigt skriver han en bok om hur det går.

Mannen som älskade Yngve

Utläst 100508: Mannen som älskade Yngve av Tore Renberg

Jag blir nyfiken redan av titeln men har haft den här boken stående i hyllan i flera år. Den kom ut på norska 2003 och på svenska året efter. Nu finns den som förslag att ta hit på Bio Kontrast och jag har äntligen tagit mig för att läsa den. Författaren och huvudpersonen är födda 1972, två år äldre än mig, och det är mycket som påminner mig om min gymnasietid. Det är jättekul med musikreferenser som jag kan relatera till. Boken är både rolig och sorglig. Jag tycker mycket om meningar som: "Hur dåligt kan saker gå? Det kan gå ofattbart dåligt." Då blir jag verkligen tvungen att läsa vidare för att se vad som ska hända.

Jarle Klepp går andra året på gymnasiet i Stavanger 1990. Det var innan det hette EU, när prinsessan Diana fortfarande levde och ingen hade hört talas om bandet Nirvana. Jarles egen grupp heter Mathias Rust Band och de är inte särskilt bra men väldigt energiska. En dag börjar Yngve, en ny kille, på skolan och vänder upp och ned på Jarles värld. Han har sin flickvän Katrine som han älskar och har aldrig varit intresserad av killar, men det är något särskilt med Yngve.

Yatzy

Utläst 100507: Yatzy av Harald Rosenlöw Eeg

Det här är en jättebra ungdomsbok som tyvärr har en lite missvisande framsida med en tjej på fast den handlar om en kille. Det är inget stort problem för mig, som gärna läser om både tjejer och killar, men ack så tokigt det blir när vi ska försöka låna ut boken till läsovana killar på gymnasiet. Jag är nyfiken på filmen efter att ha läst. Jag gillar ju Norge och norska språket.

Daggi har hamnat i fosterhem efter att ha gjort något hemskt. Han förstår inte varför hans nya familj är så snäll och vägrar att bli kallad storebror av Gustaf, som beundrar honom och försöker vara nära honom även fast han behandlar honom hemskt. Mamman ger honom en dyr kamera och norskläraren låter honom få ledigt från lektioner för att göra en film om sista skolåret. Daggi är expert på att ställa till det för sig och vill inte låta Gloria komma nära, även fast han gillar henne. Det är många som vill honom väl, men han har svårt att anpassa sig efter allt som hänt.

I det här trädet

Utläst 100428: I det här trädet av Katarina Kieri och Per Nilsson

Det är en kul idé av två av landets kända ungdomsförfattare att skriva en bok tillsammans och de skriver vartannat kapitel, men det är inte som man tror Katarina som skriver om Siri och Per om Jakob utan tvärtom. Deras stilar passar ihop med varandra och man tänker inte på att det är två författare. Det blir inte den kärleksroman jag förväntar mig utan något helt annat, men på ett positivt sätt blir jag överraskad.

Han har lagt märke till henne och hon har lagt märke till honom då de befunnit sig på samma plats, men egentligen har deras liv ingenting med varandras att göra. Eller har de? Jakob är en kille som tänker mycket och ofta går ensam, men han har Ida att prata med. Sin bror John har han däremot inte mycket att säga till. Siri är också en tänkare som nästan inte pratar med någon annan än Fatima. Tills den där hemska dagen när hon sårar henne och säger en massa dumma saker som hon inte alls menar.

Ibland bara måste man

Utläst 100427: Ibland bara måste man av David Levithan

Tidigare har jag läst Nick och Norahs oändliga låtlista av David Levithan och Rachel Cohn. Den är jättesöt men ser tyvärr lite barnslig ut så jag får berätta för gymnasisterna att den inte är det. Det här är ännu en fantastisk ungdomsbok som jag tycker känns väldigt nu. Huvudpersonen är en bög med problem, men inte för att han är bög utan för att han trasslar till det med kärleken, och jag blir glad över att det skildras på samma sätt som en heterokärlek och att det inte är något konstigt. Han har alltid vetat att han är homosexuell och är accepterad för det.

Paul har det inte lätt. Problemet är inte att han är homosexuell utan att han har hittat Noah, världens gulligaste kille, och sedan gjort honom besviken när han råkade kyssa sin före detta pojkvän Kyle i en städskrubb på skolan. Hans kompis Joni har övergivit honom och gänget för sin nya pojkvän Chuck, som ingen gillar, och kompisen Tony är inspärrad för att hans föräldrar inte vill acceptera att han är homosexuell. Dessutom ska han vara med och arrangera den årliga festen Glada änkan och alla i festkommittén kommer inte överens.

Svinalängorna

Utläst 100425: Svinalängorna av Susanna Alakoski

Alakoski fick Augustpriset 2006 för Svinalängorna som var hennes romandebut men jag har inte kommit mig för att läsa den förrän nu trots att jag har tänkt att jag ska. Det är en mycket verklighetstrogen barndomsskildring där jag som alltid undrar hur mycket som är självupplevt. Det känns som att bokens Leena bär mycket av verklighetens Susanna. Boken påminner mig om två andra böcker av kvinnor som vuxit upp med supande föräldrar; Dårens dotter av Mian Lodalen och Mig äger ingen av Åsa Linderborg.

Till en början har Leena det ganska bra även fast familjen är fattig och de bor i de så kallade Svinalängorna, ett bostadsområde med invandrare och låginkomsttagare i Ystad. Hon leker med vännerna Riitta och Åse och har två bröder. Den sista tredjedelen består av mer och mer misär ju djupare föräldrarna fastnar i alkoholmissbruk, men det finns hopp och familjen får hjälp av socialen.

Drömmar på jorden

Utläst 100423: Drömmar på jorden av Einar Már Gudmundsson

Det här är fortsättningen på Fotspår på himlen. Nu handlar det mest om jagpersonens föräldrar. Pappan är ett av barnen från en fattig familj som blev utplacerade i olika hem. Det är svårt att förklara vad boken handlar om för det är så många trådar som knyts ihop. Men den är bra!

Fotspår på himlen

Utläst 100420: Fotspår på himlen av Einar Már Gudmundsson

Gudmundsson är en av de isländska författare som blivit mest känd utanför landet. Han beskriver det isländska livet mycket skickligt och har en stil som ibland påminner om de gamla isländska sagorna. Jag har bott ett halvår på Island och njuter av alla isländska namn och känner igen mig i mycket.

I Fotspår på himlen får vi följa en fattig familj från slutet av artonhundratalet. Det börjar med jagpersonens farmor Gudný och farfar Ólafur. Det är många personer att hålla reda på som jag redan virrat ihop så jag tar ett litet utsnitt från baksidestexten i stället:

Det är en historia om stolta människor, och samtidigt en rundmålning av det isländska samhället. Humorn och slagfärdigheten tas till bundsförvanter i skildringen av en värld full av färgstarka människor, vars liv lämnar djupa outplånliga avtryck i det isländska samhället.

Myggor och tigrar

Utläst 100419: Myggor och tigrar av Maja Lundgren

Nu kommer jag inte ens ihåg varför jag ville läsa boken, men det var nog för att jag läste en recension nyligen. Maja blev Augustnominerad för Pompeji men vann inte. Hon har levt i de spanska kvarteren i Neapel och upplevt maffian camorran på nära håll. Detta jämför hon med svenskt kulturliv och framför allt Aftonbladets kulturredaktion.

Det blir mycket smutskastning och jag tycker inte att det håller för en roman på femhundra sidor, men Neapeldelarna är intressanta. Naturligtvis är det helt åt skogen att några få maktgalna män sitter i toppen, men det berättigar inte en hel bok med privata anklagelser och uttalanden om otrohet och annat känsligt.