Det här är den avslutande delen i trilogin om Källetorps gård. Jag tycker att det är kul att läsa om Småland och Eksjötrakten, som min mormor kom ifrån, och det är faktiskt oväntat intressant att höra om lantbrukslivet där jag kan känna igen saker från vår lilla gård. Det är lite ovanligt med en man som skriver om relationer och jag tänker att det kan få andra män att läsa, även om de inte brukar läsa kärleksromaner. Egentligen är det vardagsliv och slit, men jag tycker om kombinationen av kärlek och natur. En sak som stör läsningen är alla grammatik-/slarv-/stavfel och romanerna hade förtjänat bättre korrekturläsning. Särskilt i början känns det hafsigt, som på sidan 45 där jag hittar fyra fel av typen "Blicken mot sjön där hennes man och svåger fortfarande simmande omkring." Synd, för jag tycker om språket annars.
Erik Hammarström tog över föräldragården efter faderns död vilket gjorde brodern Tore och svägerskan Eva besvikna till en början, men så småningom verkar de ha accepterat hur det blivit och har kommit varandra närmare igen. Särskilt Eva har omvärderat Erik och då han delar hennes hästintresse bygger de upp något som Tore inte har tillgång till. De tillbringar mycket tid tillsammans och attraktion uppstår. För att inte gå för långt, eller mest för att försvara sitt agerande, sätter Eva upp ett kontrakt dem emellan men det är svårt att hålla sig på rätt sida troheten.
Jag är blurbad på insidesfliken! Tack, Hoi förlag, för recensionsexemplaret.