Utläst 100525: Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian
av Sherman Alexie
Jag vet inte mycket om indianer utöver det svaga minnet av ett besök i ett indianreservat i Arizona där vi köpte halsband av indianer som satt under sina bord för att det var så varmt, när jag var åtta år. Det här är en ungdomsbok som passar utmärkt för vuxna, kanske till och med bättre, för de ungdomar jag hört som läst den har tyvärr inte gillat den. Den är rolig och allvarlig på samma gång och jag blir förvånad när jag ser att de konstiga händelserna faktiskt har hänt.
http://www.fallsapart.com/biography.html
Junior har det inte lätt; förutom att han är indian är han född med vattenskalle och stammar. Men han är inte dum och hans lärare råder honom att byta till en skola utanför reservatet för att komma bort så fort som möjligt. Han väljer att börja på en skola med enbart vita elever och ses som en förrädare trots att han bor kvar och lever resten av sitt liv i reservatet. Hans gamla vän Rowdy hatar honom och han har till en början svårt att få nya vänner på skolan i Reardan.
Läsande, musiklyssnande, ja, över huvud taget kulturintresserad, runtflyttad, oftast glad gymnasiebibliotekarie i Ljungby.
Wednesday, May 26, 2010
Monday, May 24, 2010
Dumpa Matthew
Utläst 100522: Dumpa Matthew av Jane Fallon.
Jag fick den här i present av en kompis som är nyfiken på vad jag tycker om den och ja, jag tycker om den. Det är en chick lit som gör att jag både blir glad och nervös, för att huvudpersonen egentligen är ganska vanlig men stökar till sitt liv så det blir fullständigt absurt men ändå inte helt otroligt. Eftersom jag är för okoncentrerad för att läsa på engelska hoppas jag att det kommer fler böcker av Fallon på svenska. Jag tror att det finns två översatta nu.
Helen har i fyra år drömt om att hennes älskare Matthew ska lämna sin familj för hennes skull och att hon inte ska behöva hålla förhållandet hemligt. När han äntligen gör det blir hon överrumplad och vill inte ha honom längre. På något mystiskt sätt blir Helen tvungen att ljuga om nästan allt, hela hennes tillvaro rasar och hon vet verkligen inte vad hon vill längre, men är säker på att det inte är att vara tillsammans med Matthew. Det är svårt att berätta om den här boken utan att avslöja för mycket för det är överraskningarna som är det roligaste.
Jag fick den här i present av en kompis som är nyfiken på vad jag tycker om den och ja, jag tycker om den. Det är en chick lit som gör att jag både blir glad och nervös, för att huvudpersonen egentligen är ganska vanlig men stökar till sitt liv så det blir fullständigt absurt men ändå inte helt otroligt. Eftersom jag är för okoncentrerad för att läsa på engelska hoppas jag att det kommer fler böcker av Fallon på svenska. Jag tror att det finns två översatta nu.
Helen har i fyra år drömt om att hennes älskare Matthew ska lämna sin familj för hennes skull och att hon inte ska behöva hålla förhållandet hemligt. När han äntligen gör det blir hon överrumplad och vill inte ha honom längre. På något mystiskt sätt blir Helen tvungen att ljuga om nästan allt, hela hennes tillvaro rasar och hon vet verkligen inte vad hon vill längre, men är säker på att det inte är att vara tillsammans med Matthew. Det är svårt att berätta om den här boken utan att avslöja för mycket för det är överraskningarna som är det roligaste.
Sunday, May 16, 2010
När man skjuter arbetare...
Utläst 100515: När man skjuter arbetare... av Kerstin Thorvall
Jag har inte läst så mycket Thorvall förut men nu när hon dog kom jag på att jag ska ta och göra det. När man skjuter arbetare... är den första i en trilogi som är delvis självbiografisk och handlar om hennes föräldrars äktenskap. Jag tycker om att läsa om tidigt 1900-tal för det är inte så förfärligt länge sedan och ändå har så mycket förändrats. Det är intressant att läsa om en tid när mina far- och morföräldrar var unga. Boken är välskriven, gripande och alldeles förskräcklig men sann.
Hilma var skogshuggardotter från Norrland, och var den av barnen som fick läsa vidare. Hon var mycket stolt över sitt arbete som småskollärarinna men gav upp det när hon träffade Sigfrid, den charmerande läroverksadjunkten från finare familj. Vad hon inte visste var att han var sinnessjuk. Enligt lagen hade han äktenskapsförbud men hans släkt berättade inte för henne hur det stod till och ett undantag gjordes eftersom hon var en enkel flicka.
Jag har inte läst så mycket Thorvall förut men nu när hon dog kom jag på att jag ska ta och göra det. När man skjuter arbetare... är den första i en trilogi som är delvis självbiografisk och handlar om hennes föräldrars äktenskap. Jag tycker om att läsa om tidigt 1900-tal för det är inte så förfärligt länge sedan och ändå har så mycket förändrats. Det är intressant att läsa om en tid när mina far- och morföräldrar var unga. Boken är välskriven, gripande och alldeles förskräcklig men sann.
Hilma var skogshuggardotter från Norrland, och var den av barnen som fick läsa vidare. Hon var mycket stolt över sitt arbete som småskollärarinna men gav upp det när hon träffade Sigfrid, den charmerande läroverksadjunkten från finare familj. Vad hon inte visste var att han var sinnessjuk. Enligt lagen hade han äktenskapsförbud men hans släkt berättade inte för henne hur det stod till och ett undantag gjordes eftersom hon var en enkel flicka.
Friday, May 14, 2010
Den besynnerliga händelsen med hunden om natten
Utläst 100513: Den besynnerliga händelsen med hunden om natten av Mark Haddon
Jag läste den här boken när den kom 2003 och har för mig att jag gillade den då. Egentligen hade jag inte tänkt läsa om den men jag gjorde det för att vi ska ha den i en bokcirkel på skolan och nu tyckte jag inte så bra om den längre. Hans andra bok på svenska, Utslag av oro, är en av de roligare jag läst! Den här däremot gör mig lite irriterad för att han är så tjatig och skriver såhär:
Jag sa: "Jag dödade inte hunden."
Han sa: "Vet du att det är fel att ljuga för polisen och att du kan råka mycket illa ut om du gör det?"
Jag sa: "Ja."
Han sa: "Vet du vem som dödade hunden?"
Jag sa: "Nej."
Han sa: "Säger du sanningen?"
Jag sa: "Jag säger alltid sanningen."
Det är en bra beskrivning av en autist, men jag blir less på alla hans matematiska uträkningar.
Christopher är femton år och autistisk. Han bor med sin pappa och mamman är död. Det är i alla fall vad Cristopher tror. När han hittar grannens hund ihjälslagen vill han reda ut vad som har hänt. Han startar ett detektivarbete trots att pappan säger att han inte ska lägga näsan i blöt och samtidigt skriver han en bok om hur det går.
Jag läste den här boken när den kom 2003 och har för mig att jag gillade den då. Egentligen hade jag inte tänkt läsa om den men jag gjorde det för att vi ska ha den i en bokcirkel på skolan och nu tyckte jag inte så bra om den längre. Hans andra bok på svenska, Utslag av oro, är en av de roligare jag läst! Den här däremot gör mig lite irriterad för att han är så tjatig och skriver såhär:
Jag sa: "Jag dödade inte hunden."
Han sa: "Vet du att det är fel att ljuga för polisen och att du kan råka mycket illa ut om du gör det?"
Jag sa: "Ja."
Han sa: "Vet du vem som dödade hunden?"
Jag sa: "Nej."
Han sa: "Säger du sanningen?"
Jag sa: "Jag säger alltid sanningen."
Det är en bra beskrivning av en autist, men jag blir less på alla hans matematiska uträkningar.
Christopher är femton år och autistisk. Han bor med sin pappa och mamman är död. Det är i alla fall vad Cristopher tror. När han hittar grannens hund ihjälslagen vill han reda ut vad som har hänt. Han startar ett detektivarbete trots att pappan säger att han inte ska lägga näsan i blöt och samtidigt skriver han en bok om hur det går.
Monday, May 10, 2010
Mannen som älskade Yngve
Utläst 100508: Mannen som älskade Yngve av Tore Renberg
Jag blir nyfiken redan av titeln men har haft den här boken stående i hyllan i flera år. Den kom ut på norska 2003 och på svenska året efter. Nu finns den som förslag att ta hit på Bio Kontrast och jag har äntligen tagit mig för att läsa den. Författaren och huvudpersonen är födda 1972, två år äldre än mig, och det är mycket som påminner mig om min gymnasietid. Det är jättekul med musikreferenser som jag kan relatera till. Boken är både rolig och sorglig. Jag tycker mycket om meningar som: "Hur dåligt kan saker gå? Det kan gå ofattbart dåligt." Då blir jag verkligen tvungen att läsa vidare för att se vad som ska hända.
Jarle Klepp går andra året på gymnasiet i Stavanger 1990. Det var innan det hette EU, när prinsessan Diana fortfarande levde och ingen hade hört talas om bandet Nirvana. Jarles egen grupp heter Mathias Rust Band och de är inte särskilt bra men väldigt energiska. En dag börjar Yngve, en ny kille, på skolan och vänder upp och ned på Jarles värld. Han har sin flickvän Katrine som han älskar och har aldrig varit intresserad av killar, men det är något särskilt med Yngve.
Jag blir nyfiken redan av titeln men har haft den här boken stående i hyllan i flera år. Den kom ut på norska 2003 och på svenska året efter. Nu finns den som förslag att ta hit på Bio Kontrast och jag har äntligen tagit mig för att läsa den. Författaren och huvudpersonen är födda 1972, två år äldre än mig, och det är mycket som påminner mig om min gymnasietid. Det är jättekul med musikreferenser som jag kan relatera till. Boken är både rolig och sorglig. Jag tycker mycket om meningar som: "Hur dåligt kan saker gå? Det kan gå ofattbart dåligt." Då blir jag verkligen tvungen att läsa vidare för att se vad som ska hända.
Jarle Klepp går andra året på gymnasiet i Stavanger 1990. Det var innan det hette EU, när prinsessan Diana fortfarande levde och ingen hade hört talas om bandet Nirvana. Jarles egen grupp heter Mathias Rust Band och de är inte särskilt bra men väldigt energiska. En dag börjar Yngve, en ny kille, på skolan och vänder upp och ned på Jarles värld. Han har sin flickvän Katrine som han älskar och har aldrig varit intresserad av killar, men det är något särskilt med Yngve.
Friday, May 07, 2010
Yatzy
Utläst 100507: Yatzy av Harald Rosenlöw Eeg
Det här är en jättebra ungdomsbok som tyvärr har en lite missvisande framsida med en tjej på fast den handlar om en kille. Det är inget stort problem för mig, som gärna läser om både tjejer och killar, men ack så tokigt det blir när vi ska försöka låna ut boken till läsovana killar på gymnasiet. Jag är nyfiken på filmen efter att ha läst. Jag gillar ju Norge och norska språket.
Daggi har hamnat i fosterhem efter att ha gjort något hemskt. Han förstår inte varför hans nya familj är så snäll och vägrar att bli kallad storebror av Gustaf, som beundrar honom och försöker vara nära honom även fast han behandlar honom hemskt. Mamman ger honom en dyr kamera och norskläraren låter honom få ledigt från lektioner för att göra en film om sista skolåret. Daggi är expert på att ställa till det för sig och vill inte låta Gloria komma nära, även fast han gillar henne. Det är många som vill honom väl, men han har svårt att anpassa sig efter allt som hänt.
Det här är en jättebra ungdomsbok som tyvärr har en lite missvisande framsida med en tjej på fast den handlar om en kille. Det är inget stort problem för mig, som gärna läser om både tjejer och killar, men ack så tokigt det blir när vi ska försöka låna ut boken till läsovana killar på gymnasiet. Jag är nyfiken på filmen efter att ha läst. Jag gillar ju Norge och norska språket.
Daggi har hamnat i fosterhem efter att ha gjort något hemskt. Han förstår inte varför hans nya familj är så snäll och vägrar att bli kallad storebror av Gustaf, som beundrar honom och försöker vara nära honom även fast han behandlar honom hemskt. Mamman ger honom en dyr kamera och norskläraren låter honom få ledigt från lektioner för att göra en film om sista skolåret. Daggi är expert på att ställa till det för sig och vill inte låta Gloria komma nära, även fast han gillar henne. Det är många som vill honom väl, men han har svårt att anpassa sig efter allt som hänt.
Subscribe to:
Posts (Atom)