Utläst 110929: I havet finns så många stora fiskar av Sara Lövestam
Lövestam är född 1980 och jag anser fortfarande att det är ungt trots att man då fyllt trettio. Det här är hennes andra roman efter Udda som hon vann bok-SM med. Jag har inte läst Udda men nu har jag lust att göra det för jag tycker mycket om hennes sätt att skriva på. I I havet finns så många stora fiskar skriver hon ur en femårings synvinkel och följdaktligen är det de vuxna som är konstiga. Boken är fiktiv men beskriver tyvärr en verklighet för många utsatta barn.
I Lugnvik, nära Östersund, står Iakttagaren bakom sina gardiner och tittar ned på dagiset som ligger mittemot. Där går Malte, en femåring som är sen med talet och har ett aggressivt beteende och fröknarna oroar sig för att han har det besvärligt hemma. Visserligen har hans mamma alkoholproblem och mammans pojkvän tycker att Malte är hennes unge men det är inte hemmet som är det största hotet mot Malte. Mammans nye vän Roger är snäll mot Malte men tar på honom på ett sätt som Malte inte vill.
Läsande, musiklyssnande, ja, över huvud taget kulturintresserad, runtflyttad, oftast glad gymnasiebibliotekarie i Ljungby.
Friday, September 30, 2011
Thursday, September 29, 2011
Gainea av Aengeln Englund
Det börjar bli länge sedan jag läste ut en bok och det här är ännu ett inlägg som inte hör till läsdagboken egentligen. Jag har gått upp från 50% till 60% och det är mina morgonlästimmar som försvunnit. Fortfarande har jag såklart en mycket lyxig tillvaro och har inte så många måsten utan gör mest sådant som är roligt och som andra gör när de har tid över; läser, skriver och lever över huvud taget ganska långsamt och jag förstår verkligen inte hur "alla andra" hinner med det de gör med heltidsjobb, familj och intressen ovanpå det! Men nu till Gainea.
Jag har träffat en Ljungbyförfattare; Aengeln Englund som skrivit boken Gainea, och fått ett exemplar av den. Det är väldigt mycket för mycket fantasy för mig som mest läser realistiska böcker, så jag kommer inte att läsa den men jag tycker det är intressant med en lokalförfattare och det är kul att prata med någon som skrivit en hel bok. Det är den första i en tänkt serie och han har redan tankar om vad som ska hända i sjätte delen, så att skrivandet är ett stort intresse för Aengeln är inte att ta miste på. Boken kommer att finnas att låna på vårt skolbibliotek och jag ska tipsa fantasyläsare om den.
Man kan läsa boken här:
http://aengeln.se/gainea/
Jag har träffat en Ljungbyförfattare; Aengeln Englund som skrivit boken Gainea, och fått ett exemplar av den. Det är väldigt mycket för mycket fantasy för mig som mest läser realistiska böcker, så jag kommer inte att läsa den men jag tycker det är intressant med en lokalförfattare och det är kul att prata med någon som skrivit en hel bok. Det är den första i en tänkt serie och han har redan tankar om vad som ska hända i sjätte delen, så att skrivandet är ett stort intresse för Aengeln är inte att ta miste på. Boken kommer att finnas att låna på vårt skolbibliotek och jag ska tipsa fantasyläsare om den.
Man kan läsa boken här:
http://aengeln.se/gainea/
Sunday, September 25, 2011
Bokmässan
Jag har som vanligt haft det väldigt trevligt på bokmässan. Det var inte så många författare jag måste se i år men jag gick hela fredagen och var på intressanta seminarier:
Hur låter berättelsen om det nya Sverige? Med bland andra Dilsa Demirbag Sten som skrivit Stamtavlor.
Det goda inom dig. Med Linda Olsson som även skrivit Nu vill jag sjunga dig milda sånger och Sonat till Miriam.
Ljust och fräscht. Med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström.
Psykologer skriver romaner. Med Jenny Jägerfeld, som skrivit Hål i huvudet och Här ligger jag och blöder, och Calle Brunell som skrivit Brev från en bruten horisont.
Hur blir vi bäst i klassen?
Biblioteken och de nya medierna.
Läsecirklar för mångkultur och integration. Med bland andra Christer Hermansson som skrivit Ich bin ein Bibliothekar!
Jag kan inte lägga in bilder här men se min andra blogg
http://yfronten.blogg.se/
Hur låter berättelsen om det nya Sverige? Med bland andra Dilsa Demirbag Sten som skrivit Stamtavlor.
Det goda inom dig. Med Linda Olsson som även skrivit Nu vill jag sjunga dig milda sånger och Sonat till Miriam.
Ljust och fräscht. Med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström.
Psykologer skriver romaner. Med Jenny Jägerfeld, som skrivit Hål i huvudet och Här ligger jag och blöder, och Calle Brunell som skrivit Brev från en bruten horisont.
Hur blir vi bäst i klassen?
Biblioteken och de nya medierna.
Läsecirklar för mångkultur och integration. Med bland andra Christer Hermansson som skrivit Ich bin ein Bibliothekar!
Jag kan inte lägga in bilder här men se min andra blogg
http://yfronten.blogg.se/
Thursday, September 22, 2011
Bokmässa!
Idag åker jag till Göteborg (Mölnlycke om man ska vara noga) och imorgon ska jag gå på mässan hela dagen, ut och äta med kompisen jag bor hos, gå på konsert inne på mässan -Sofia Karlsson, Idde och Irma!- och sedan eventuellt träffa min bror som är tysklärare och får gå på mässan alla dagar. Kanske kommer jag inte att kolla den här bloggen förrän på måndag, men kommentera gärna!
Sunday, September 11, 2011
Tu man hand
Utläst 110910: Tu man hand av Tomas Lagermand Lundme
Det här är en dansk ungdomsbok, men jag vet inte riktigt om jag skulle våga rekommendera den till våra gymnasister, trots att den handlar om en fjortonåring, har korta meningar och borde vara lättläst. Den går fort att läsa men har ett, eller egentligen flera, tunga ämnen. Jagpersonen har anorexia och psykiska problem och de hjälpande vuxna är inte alltid goda.
Pojkens mamma är mycket sjuk, han ska få bo hos sin pappa och hans nya fru men vill hellre bo hos Lasse, som är amatörbiolog. Lasse tar hand om honom, men kan inte tvinga honom att äta. Pojken går ned mer och mer och i november väger han bara 46 kilo.
Det här är en dansk ungdomsbok, men jag vet inte riktigt om jag skulle våga rekommendera den till våra gymnasister, trots att den handlar om en fjortonåring, har korta meningar och borde vara lättläst. Den går fort att läsa men har ett, eller egentligen flera, tunga ämnen. Jagpersonen har anorexia och psykiska problem och de hjälpande vuxna är inte alltid goda.
Pojkens mamma är mycket sjuk, han ska få bo hos sin pappa och hans nya fru men vill hellre bo hos Lasse, som är amatörbiolog. Lasse tar hand om honom, men kan inte tvinga honom att äta. Pojken går ned mer och mer och i november väger han bara 46 kilo.
Saturday, September 10, 2011
Det goda inom dig
Utläst 110909: Det goda inom dig av Linda Olsson
Jaaa! Linda Olsson har gjort det igen och jag undrar om jag inte tycker att det här är hennes bästa bok! Den omtalade debuten Nu vill jag sjunga dig milda sånger var bra, Sonat till Miriam fantastisk, och så nu denna. Möjligen skulle jag kunna invända att de tre böckerna liknar varandra med människor på både Nya Zeeland och i Sverige som försöker fly sina problem på olika sätt, men jag tycker så mycket om hennes språk, historierna och människorna så det gör inget. Hon får gärna skriva "samma" bok tio gånger till. En annan sak som först störde mig lite var att det är så många katastrofer i samma stackars människas liv och sedan löser sig allt, men så kan det ju faktiskt vara i verkligheten; en del personer har ofattbart mycket otur och sedan kan det vända. Det är alltså inte för otroligt, det som beskrivs i den här vackra berättelsen som berör på djupet.
Marion kommer från Sverige men har bosatt sig på Nya Zeeland där hon lever ensam och försöker att lägga allt gammalt bakom sig. Men så träffar hon på den lille pojken Ika som börjar komma hem till henne varje torsdag och äta soppa. Hon märker att han har det svårt hemma även fast han inte vill berätta något. För att kunna hjälpa honom måste hon minnas sitt förflutna och reda upp sitt eget liv.
Jaaa! Linda Olsson har gjort det igen och jag undrar om jag inte tycker att det här är hennes bästa bok! Den omtalade debuten Nu vill jag sjunga dig milda sånger var bra, Sonat till Miriam fantastisk, och så nu denna. Möjligen skulle jag kunna invända att de tre böckerna liknar varandra med människor på både Nya Zeeland och i Sverige som försöker fly sina problem på olika sätt, men jag tycker så mycket om hennes språk, historierna och människorna så det gör inget. Hon får gärna skriva "samma" bok tio gånger till. En annan sak som först störde mig lite var att det är så många katastrofer i samma stackars människas liv och sedan löser sig allt, men så kan det ju faktiskt vara i verkligheten; en del personer har ofattbart mycket otur och sedan kan det vända. Det är alltså inte för otroligt, det som beskrivs i den här vackra berättelsen som berör på djupet.
Marion kommer från Sverige men har bosatt sig på Nya Zeeland där hon lever ensam och försöker att lägga allt gammalt bakom sig. Men så träffar hon på den lille pojken Ika som börjar komma hem till henne varje torsdag och äta soppa. Hon märker att han har det svårt hemma även fast han inte vill berätta något. För att kunna hjälpa honom måste hon minnas sitt förflutna och reda upp sitt eget liv.
Friday, September 09, 2011
På Facebook
Nu finns skolbiblioteket med på Facebook! Gå in på Sunnerbogymnasiet bibliotek och gilla! Även om du aldrig kommer att sätta din fot där. (Vi behöver bra statistik.) För övrigt är det ett hemskt fint bibliotek, faktiskt!
Thursday, September 08, 2011
Tjugo snabba
(Ett inlägg från min andra blogg Yfronten som passar här med.)
Tjugo snabba från
http://www.enligto.se/
(Mina svar är fetade.)
Morgonpigg eller nattuggla?
Bibliotek eller bokhandel?
Adlibris eller Bokus?
Ljudbok eller e-bok?
Inbunden eller pocket?
Vampyrer eller zombies?
Camilla Läckberg eller Jan Guillou?
En i taget eller slalomläsning?
Bokmärke eller hundöra?
Chips eller choklad?
Biografier eller memoarer?
Skräck eller chicklit?
Boken eller filmen?
Twitter eller Facebook?
Strindberg eller Heidenstam?
Kokbok eller Bakbok?
Te eller kaffe?
Rött eller vitt?
Boklördag eller ViLäser?
Man Booker Prize eller Augustpriset?
Tjugo snabba från
http://www.enligto.se/
(Mina svar är fetade.)
Morgonpigg eller nattuggla?
Bibliotek eller bokhandel?
Adlibris eller Bokus?
Ljudbok eller e-bok?
Inbunden eller pocket?
Vampyrer eller zombies?
Camilla Läckberg eller Jan Guillou?
En i taget eller slalomläsning?
Bokmärke eller hundöra?
Chips eller choklad?
Biografier eller memoarer?
Skräck eller chicklit?
Boken eller filmen?
Twitter eller Facebook?
Strindberg eller Heidenstam?
Kokbok eller Bakbok?
Te eller kaffe?
Rött eller vitt?
Boklördag eller ViLäser?
Man Booker Prize eller Augustpriset?
Sunday, September 04, 2011
Priset man betalar
Utläst 110904: Priset man betalar av Lionel Shriver
Shriver har skrivit en av de bästa böcker jag läst: Vi måste prata om Kevin. Tyvärr var det hennes första så jag har svårt att inte jämföra de senare med den. Hon skriver alltid intressant med ett träffsäkert språk och välgrundad research bakom, men jag kan ändå inte låta bli att bli lite besviken. Jag har hört flera som sagt att den här är bra men att slutet spårar ur så det var jag beredd på och mycket riktigt känns det som att hon snott ihop det sista kapitlet med en overkligt lycklig upplösning. Jag ville att det skulle sluta väl, men inte så fantastiskt! Jag brukar ha problem med tjocka böcker och tycka att de skulle vunnit på att kortas ner men här finner jag det berättigat med 458 sidor, så det är inte storyn jag invänder mot.
Jag vill ge ett exempel på sättet hon skriver som jag beundrar för att det är så genomtänkt:
"Zach gick aldrig ut. Han stannade i sitt rum. Hans sällsynta utflykter gick till andra pojkars rum. De bodde på nätet allihop och ägnade timmar åt dataspel, ett tidsfördriv som hade gjort Shep förtvivlad tills han fattade vad det gick ut på. Det som lockade var inte splatter och skräck eller aggressivitet. På den tiden då han själv hade haft tid över - när hade han haft det senast? - hade han varit road av att lösa korsord. Han var inte så duktig på det, men det var bara en fördel; det var bara som ofullständiga de tjänade ett syfte. I tekniskt hänseende var jämförelsen förstås skrattretande, men attraktionen var densamma. Belöningen i alla spel var koncentrationen, själva uppmärksamheten i sig, oavsett på vad. Man kunde inte ha några invändningar mot det, och det hade han inte heller."
sid.69
Shep har en plan för att uthärda sin trista tillvaro; när han har tillräckligt gott om pengar ska han fly från USA och börja ett nytt liv någon helt annanstans. När han äntligen ska till att ge sig av, med eller utan sin fru Glynis, kommer chocken. Glynis har en ovanlig och livsfarlig form av cancer så alla hans besparingar måste gå till hennes sjukvård.
Shriver har skrivit en av de bästa böcker jag läst: Vi måste prata om Kevin. Tyvärr var det hennes första så jag har svårt att inte jämföra de senare med den. Hon skriver alltid intressant med ett träffsäkert språk och välgrundad research bakom, men jag kan ändå inte låta bli att bli lite besviken. Jag har hört flera som sagt att den här är bra men att slutet spårar ur så det var jag beredd på och mycket riktigt känns det som att hon snott ihop det sista kapitlet med en overkligt lycklig upplösning. Jag ville att det skulle sluta väl, men inte så fantastiskt! Jag brukar ha problem med tjocka böcker och tycka att de skulle vunnit på att kortas ner men här finner jag det berättigat med 458 sidor, så det är inte storyn jag invänder mot.
Jag vill ge ett exempel på sättet hon skriver som jag beundrar för att det är så genomtänkt:
"Zach gick aldrig ut. Han stannade i sitt rum. Hans sällsynta utflykter gick till andra pojkars rum. De bodde på nätet allihop och ägnade timmar åt dataspel, ett tidsfördriv som hade gjort Shep förtvivlad tills han fattade vad det gick ut på. Det som lockade var inte splatter och skräck eller aggressivitet. På den tiden då han själv hade haft tid över - när hade han haft det senast? - hade han varit road av att lösa korsord. Han var inte så duktig på det, men det var bara en fördel; det var bara som ofullständiga de tjänade ett syfte. I tekniskt hänseende var jämförelsen förstås skrattretande, men attraktionen var densamma. Belöningen i alla spel var koncentrationen, själva uppmärksamheten i sig, oavsett på vad. Man kunde inte ha några invändningar mot det, och det hade han inte heller."
sid.69
Shep har en plan för att uthärda sin trista tillvaro; när han har tillräckligt gott om pengar ska han fly från USA och börja ett nytt liv någon helt annanstans. När han äntligen ska till att ge sig av, med eller utan sin fru Glynis, kommer chocken. Glynis har en ovanlig och livsfarlig form av cancer så alla hans besparingar måste gå till hennes sjukvård.
Subscribe to:
Posts (Atom)