Den besynnerliga händelsen med hunden om natten

Utläst 100513: Den besynnerliga händelsen med hunden om natten av Mark Haddon

Jag läste den här boken när den kom 2003 och har för mig att jag gillade den då. Egentligen hade jag inte tänkt läsa om den men jag gjorde det för att vi ska ha den i en bokcirkel på skolan och nu tyckte jag inte så bra om den längre. Hans andra bok på svenska, Utslag av oro, är en av de roligare jag läst! Den här däremot gör mig lite irriterad för att han är så tjatig och skriver såhär:

Jag sa: "Jag dödade inte hunden."
Han sa: "Vet du att det är fel att ljuga för polisen och att du kan råka mycket illa ut om du gör det?"
Jag sa: "Ja."
Han sa: "Vet du vem som dödade hunden?"
Jag sa: "Nej."
Han sa: "Säger du sanningen?"
Jag sa: "Jag säger alltid sanningen."

Det är en bra beskrivning av en autist, men jag blir less på alla hans matematiska uträkningar.

Christopher är femton år och autistisk. Han bor med sin pappa och mamman är död. Det är i alla fall vad Cristopher tror. När han hittar grannens hund ihjälslagen vill han reda ut vad som har hänt. Han startar ett detektivarbete trots att pappan säger att han inte ska lägga näsan i blöt och samtidigt skriver han en bok om hur det går.