Dash och Lilys utmaningsbok

Utläst 120329: Dash och Lilys utmaningsbok av Rachel Cohn och David Levithan

Jag tycker så mycket om Levithans böcker och tillsammans med Cohn skriver han ännu mer fantastiskt fina ungdomsböcker (Cohn solo är jag osäker på för jag har inte läst hennes böcker). Tyvärr låter namnen så barnsliga på svenska så de blir svåra för mig att sälja in på gymnasiet. Men böckerna är inte barnsliga; jag skulle ha älskat dem när jag själv gick gymnasiet. Den här boken handlar till stor del om en bokhandel, en röd anteckningsbok och saker som skrivs i den. Det är så himla fint så man blir avundsjuk på ungdomarna som är med. Dash och Lily berättar vartannat kapitel och jag bläddrade ivrigt för att se hur det skulle bli när de väl möttes på riktigt efter att bara ha umgåtts skriftligt.

Det är New York och snart jul. Dash har lurat sina skilda föräldrar att han är hos den andra och på så sätt skaffat sig egen tid så han kan välja att bo i mammans eller pappans tomma hus när de är borta. Han hatar julen och all uppståndelse. Lily är raka motsaten; hon älskar allt som har med julen att göra och vet inte vad hon ska ta sig till när föräldrarna väljer att åka på försenad bröllopsresa till Fiji. Hennes bror är inte mycket till sällskap för han vill bara umgås med sin nye pojkvän. Men han kommer på en idé för att Lily ska få något att göra. De placerar en anteckningsbok i en hylla på den stora bokhandeln Strand och i den står en utmaning till den som hittar den. Dash hittar boken, följer anvisningarna och ger Lily en ny utmaning. Det dröjer många utmaningar innan de verkligen träffas på riktigt och då har de byggt upp så stora förväntningar att det är tvunget att bli katastrof.

Litterär båtsalong

Idag ska jag åka på litterär båtsalong med tidskriften Vi, also known as Finlandsfärjan. Jag återkommer på söndag och kommer att skriva mer om det på min andra blogg http://yfronten.blogg.se/

Tretton skäl varför

Utslät 120320: Tretton skäl varför av Jay Asher

Wow! Vilken fruktansvärt gripande bok! Med tanke på att det är en debut är det helt fantastiskt bra och jag hoppas på fler böcker från Asher. Som tur var är jag ensam hemma så jag kunde ligga och läsa tills den tog slut vid midnatt. Även fast man vet vad som ska hända sitter man som klistrad för att få veta hur det gick till. Det är så synd om huvudpersonen Clay och framför allt om Hannah som historien kretsar kring. Jag vill inte att ungdomar ska kunna vara så jävliga, men vet att de kan det och allt känns obehagligt realistiskt.

Hannah Baker har tagit livet av sig, men innan hon gjorde det spelade hon in kassettband där hon förklarar vad som ledde till det oåterkalleliga beslutet. Det finns sju band och tretton personer som kommer att få höra vad de gjort. Clay förstår inte varför han är med på banden, han tyckte ju om Hannah och har aldrig gjort henne något ont, så vitt han vet. Ändå är han med på ett band och måste skicka dem vidare till nästa på listan.

Baby Jane

Utläst 120317: Baby Jane av Sofi Oksanen

Jag läste Oksanens Utrensning i bokcirkel och det är en fruktansvärd och otroligt bra bok. Även fast jag förstått att det här är något helt annat kunde jag inte ana att den skulle vara så annorlunda. Det var inte så att jag blev besviken, för jag tycker om den här boken också, men väldigt förvånad över att man kan skriva så totalt olika böcker. Nu måste jag läsa hennes tredje bok på svenska, Stalins kossor, för att se hur den är. Utmärkande för Oksanen är att hon alltid är välformulerad. Oksanen är bisexuell och har lidit av ätstörningar, i övrigt vet jag inte hur mycket hon kan identifiera sig med bokens personer. Själv kan jag känna igen mig i hur en deprimerad tänker.

Piki var den coolaste tjejen i Helsingfors och känd i homosexuella kretsar. Men någonting hände; hon drabbades av panikångest och vågade till sist inte lämna sin lägenhet. Flickvänner och före detta hjälper henne med att tvätta, bära ut sopor och gå och handla. Piki gör allt för att dölja hur dåligt hon mår, men flickvännen undrar över varför hon aldrig kan träffa henne när hon är nykter, om det är för att hon inte duger åt henne?

Stundande natten

Utläst 120316: Stundande natten av Carl-Henning Wijkmark

Det låter kanske inte så lockande att läsa om fyra män som ligger och väntar på döden,(särskilt inte just som jag läst Jag ska egentligen inte jobba här, som också utspelar sig på ett ålderdomshem) men jag tycker att det här är en riktigt bra liten bok med ett vackert språk och den fick Augustpriset 2007. Jag har inte läst något annat av Wijkmark men blev uppmärksammad på denna på Maries blogg
http://mimmimarie.blogspot.com/2012/03/carl-henning-wijkmark-stundande-natten.html

Hasse har varit skådespelare och ligger nu på sal 5 och väntar på att dö. Först är de fyra i rummet; främlingen som inget säger, spelaren Börje och uteliggaren Harry, men till sist är det bara Hasse kvar. Han förbereder sig att dö, läser böcker om döden och förväntar sig inget därefter. Trots att han har mycket ont har han svårt att släppa taget.

Jag ska egentligen inte jobba här

Utläst 120313: Jag ska egentligen inte jobba här av Sara Beischer

Den här romandebuten är perfekt tajmad med debatten om äldrevården. Författaren har själv jobbat som vikarierande vårdbiträde inom äldreomsorgen. Nu är hon gymnasielärare i svenska och religion och jag vet inte om hon haft drömmar om teatern liksom bokens huvudperson, men även de delarna känns äkta. Boken är välformulerad och väldigt bra.

Moa som är nitton år har flyttat till Stockholm för att bli skådespelare. I väntan på att komma in på en teaterutbildning tar hon jobb på äldreboendet Liljebacken. Det är tänkt som en tillfällig lösning, men plötsligt har hon varit där i ett helt år.

Jag tycker att de första meningarna i boken är så bra!:

"A4 avled i morse, kvart över fyra."
De flesta verkar dö på morgonen. Jag undrar om jag kommer att dö på morgonen.
Vem är A4? Det snurrar i mitt huvud. A måste innebära nedre botten, men höger eller vänster? Alla korridorer ser likadana ut och jag har inte lärt mig numren än. Inte bokstäverna heller för den delen. Vet inte om jag vill lära mig dem.
Det är innan jag förstår att det är sådant man inte väljer."

Från Långshyttan till Gävle

Utläst 120311: Från Långshyttan till Gävle av Anders Vestlund

Jag fick den här boken av mamma och pappa och när man som jag kommer från Hedemora tycker man att den har en väldigt rolig titel. Långshyttan är en bruksort med ca 1700invånare och de eleverna brukar gå gymnasiet i Hedemora. Den här killen har tagit det stora steget ut i världen, till... Gävle. Mellan Långshyttan och Gävle är det åtta mil och Gävle har ca 70 000 invånare så det är ju större men kanske inte en storstad direkt. Boken är ganska dåligt skriven med många grammatikfel och det tycker jag hans handledare kunde ha rättat till, men som projektarbete är det ambitiöst att skriva en bok på sextio sidor.

Jag är imponerad över att en sextonårig kille väljer att bo i egen lägenhet men blir också irriterad över att han är så kräsen. Han tittar på fem olika lägenheter innan han bestämmer sig och föräldrarna betalar hyran för annars hade det inte gått. Boken har undertiteln En bok om studier på annan ort och om upplevelsen med att flytta som 16-åring. Den är skriven som projektarbete när Anders gick sista året på IT-medialinjen i Gävle. Han har skrivit om hur det var för honom att flytta och ger råd till andra som funderar i samma banor.

Ingenbarnsland

Utläst 120311: Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson

När jag läser den här boken blir jag förundrad över hur det var i Göteborgsförorterna under min uppväxt. Jag har bott i Bergsjön och det var ett av de roligaste åren i mitt liv men att leva som student är stor skillnad mot att växa upp där ofrivilligt. Eija är ett år äldre än jag men om hennes uppväxt var likadan som bokens Miras så var det oändligt olika mot min. Inte ens i byarna utanför Hedemora, som jag kommer ifrån, där det var vanligt med barn vars föräldrar bara pratade finska hade de särskilda invandrarklasser. Jag förstår inte hur Mira/Eija kunnat bli tvingad att gå i en finneklass; det borde ha funnits ett val. Boken är skriven på ett speciellt språk, med egna sammansättningar som näsfnissade, stoltskämdes och entandsmormor. Kanske för att man sätter ihop ord så på finska, hur som helst är det kul att läsa den speciella språkbehandlingen. Det känns skönt att veta att det gick bra för Eija till slut, för i boken känns det som att allt är hopplöst trots att den slutar med en glimt av tur.

Mira växer upp i Göteborgsförorterna Gårdsten och Bergsjön och vi får följa henne genom hennes grundskoleår i finneklasserna som hon tvingats gå i fast hon inte vill. Mira är född i Sverige men ändå stämplad som invandrare. Hon snattar det hon behöver och börjar tidigt dricka och röka så hennes veckopeng räcker inte till. Hon börjar städa trappor trots att hon lovat sig själv att inte bli som sin mamma som slitit ut ryggen på att städa. Mira vill bli hjärnkirurg eller stadsminister men har allt emot sig.

Det borde finnas regler

Utläst 120304: Det borde finnas regler av Lina Arvidsson

Att vara fjorton år är inte lätt, man är varken barn eller vuxen. Tonårsföräldrar som läser den här boken får ångest över allt som dessa fjortonåringar gör och jag får ångest över att minnas hur jag var som tonåring. Jag ville inte vara olik andra, men samtidigt tyckte jag att de var tråkiga som bara pratade om killar, disco och utseende så jag ville kanske att de andra tjejerna skulle vara som jag i stället. Som tur var hade jag töntiga kompisar som jag umgicks med och pratade i och för sig om killar, men vi kom aldrig nära dem.

Mia är kompis med Miriam, har alltid varit och kommer alltid att vara. Men när Miriam blir kär i Per, som är fyrti år, tycker Mia och deras kompis Karl att det är äckligt. Det är ju till och med olagligt att ligga med någon under femton. Miriam är den coola, snygga tjejen som alla killar tittar på och Mia kan väl också vara cool på ett sätt, men hon är mer svart och arg och ingen bryr sig om henne. Förrän hon träffar Vlad som är sjutton, har hatt och hängslen, spelar i ett band och skriver en roman.

Det borde finnas regler

Utläst 120304: Det borde finnas regler av Lina Arvidsson

Första recensionsdatum är den 12 mars så jag återkommer. Tyvärr tycker nog mina gymnasister att boken är för barnslig för att den handlar om fjortonåringar men jag gillar den!

Ett år av magiskt tänkande

Utläst 120301: Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion

Didion miste sin man och sin dotter inom loppet av tjugo månader och sedan blev hon så ofattbart ensam så jag kan inte förstå det. Jag tänker att jag kommer att bli ensam när jag blir gammal, eftersom min man troligen kommer att dö före mig och vi inte har några barn. Förhoppningsvis kan jag i så fall träffa en ny man som har familj och jag önskar min man det samma; dör jag före honom vill jag att han möter en ny kvinna.

Jag har läst recensioner av hennes nya bok Blå skymning som handlar om dottern och då jag inte läst henne tidigare ville jag läsa Ett år av magiskt tänkande först.

Det här är en självbiografisk bok om hur det kan vara året efter att man förlorat sin make sedan 40 år. Naturligtvis är sorgearbete individuellt, men Didion saknade själv en sådan här beskrivning så hon gjorde en. Nu har även Joyce Carol Oates skrivit om hur hon upplever livet som änka men det finns plats för flera böcker, eftersom alla upplever saker olika. Didion och hennes man levde väldigt nära varandra och gjorde det mesta tillsammans, ett få förunnat samarbete mellan författare.

Bara du finns

Utläst 120224: Bara du finns av Jenny Holmberg

Tack till Massolit förlag för recensionsexemplar. Det här är en riktigt bra romandebut, med ett imponerande vackert språk. Ett exempel: "Han gick runt till baksidan, där det var alldeles tyst och där rosenhäcken luktade barndom, även om han just då förstås inte kunde känna igen doften, barndom var ju det enda han hade ägt så långt." Sid. 233

Anna har flytt undan minnena i tio år, men nu har hon bestämt sig för att stanna kvar på en plats så att sonen Benjamin ska kunna rota sig.

Olle lever ett nytt liv i England, med sin blivande fru Evelyn som han hoppas ska kunna rädda honom, men han kan inte låta bli andra kvinnor.

Nike kan inte bo hemma med sin alkoholiserade mamma utan sover hos kompisar eller utomhus. När hans nya engelsklärare ser honom på riktigt kanske livet kan förändras till det bättre.

Vi får följa tre människor vars liv och öden hänger ihop och som det är i verkliga livet uppstår katastrofer och allt kommer inte att ordna sig. Det är en sorglig men ändå hoppfull bok.

Söta pojkar är bara på låtsas

Utläst 120220: Söta pojkar är bara på låtsas av Moa Eriksson Sandberg

Moa har tagit sina dagböcker från första året på gymnasiet som grund och skrivit en ungdomsroman. Hon är några år yngre än mig (jag är född -74 och hon -81) men det är naturligtvis hög igenkänningsfaktor och det riktigt kryper i mig när hon gör bort sig och glädjespritter när hon mår bra. Det är svårt att vara tonårstjej, att vilja bli älskad och beundrad. Att bli ledsen för att man anses vara en hora trots att man är så gott som oskuld. Att bli arg på sina föräldrar för att de inte ser en -och för att de lägger sig i för mycket.

Ella ska bli skådespelare, hon väntar på att få rollen som Ofelia i Hamlet i skolpjäsen. Hon umgås och blir osams med tjejkompisarna och letar efter kärleken på fel ställen. Hon försöker göra före detta pojkvännen svartsjuk och hon flörtar med äldre män. Hon mår inte bra.

Fallet med de försvunna böckerna

Utläst 120218: Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom

Det lilla förlaget Massolit har tidigare mest givit ut böcker som inte intresserat mig och jag har tackat nej till att få deckare som recensionsexemplar, men nu frågade de om jag ville ha en bok om en bibliotekarie och den tog jag givetvis glatt emot. Jag har läst om den här på flera bokbloggar, men det var innan den blev översatt. Det här är en rolig bok, särskilt för bibliofiler.

Israel Armstrong är bibliotekarie och flyttar från London till Irland för ett jobb som filialföreståndare. När han kommer till biblioteket visar det sig tyvärr vara stängt och det är tänkt att han ska köra bokbuss. Den gamla risiga bussen står undangömd i en lada och böckerna är försvunna. En ilsken taxichaufför är utsedd att hjälpa Israel att komma igång med bussen och de får börja med att leta efter de stulna böckerna.

Den magiska bokskrivaren

Utläst 120217: Den magiska bokskrivaren av Maria Edgren

Fantasy är inte min genre, men jag fick den här boken från förlaget Darkness publishing och tänkte att jag kan väl läsa den, den är bara på 132 sidor. Det är en barnbok och som sådan tror jag den fungerar, fast samtidigt är den lite osammanhängande och svår att hänga med i så jag vet inte vilken målgruppen är. Kanske tioåringar som gillar magi? Tyvärr är den dåligt korrekturläst vilket drar ned betyget.

Agatha bodde ensam med sin katt i en liten stuga vid den gamla linden. Plötsligt försvann hon helt spårlöst en natt och skulle kanske blivit bortglömd om det inte var för boken med hennes sagor. Långt senare börjar "De hemliga", kompisgänget Mirry, Jossan och Leo, att försöka få reda på vad som hände Agatha.

Fall med försvunna böcker

Jag håller på att läsa Fallet med de försvunna böckerna av Ian Samson och tycker det är jätteroligt eftersom den handlar om bibliotek! Här är ett utdrag:

"Är allt som det ska?" frågade Ted.
"Ja."
"Utmärkt", sa Ted med hörbar lättnad.
"Bortsett från en sak", sa Israel.
"Från vad?" sa Ted.
"Se dig omkring", sa Israel. "Vad lägger du märke till?"
"Biblioteket?"
"Ja, men exakt vad hos biblioteket?"
"Inte vet jag."
"Vad brukar finnas i bibliotek?"
"Fyllon."
"Nej!"
"Äsch", sa Ted. "Inte den blekaste."
"Böcker."
"Böcker?"
"Ja. Böcker. Böcker! Det finns inga böcker här."
Ted såg sig omkring i det tomma biblioteket. "Stämmer", medgav han.
(Sid. 89, Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom)

Ung, bög och jävligt kär

Utläst 120215: Ung, bög och jävligt kär av Johannes Sandreyo

Till att börja med måste jag säga att jag är ledsen att den här boken är så dåligt skriven. Det är grammatikfel, stavfel och syftningsfel och dessutom fruktansvärt mycket klyschor staplade på varandra. En vanlig mening: Sen ställde sig framför spegeln och poserade som om han hade varit ett exhibitionistiskt spelarproffs i en fotostudio där blixtarna smattrade vilt omkring honom. Sid. 108 (Ni ser väl att det fattas ett "han" i meningen?)Det är så synd att ingen kunde rättat åtminstone de värsta felen för boken är viktig och väldigt spännande. Det händer saker hela tiden och dialogen är träffsäker, så vitt jag kan bedöma, för förortskidsen i Aspudden.

Sextonårige Filip blir vittne till ett inbrott och en brutal misshandel av en väktare. Han vet inte att Emilio är inblandad; den tuffe fotbollskillen, som han blivit kär i, trots att han är värsting och har legat med massor av tjejer och absolut inte är bög. Filips kompis Sara är intresserad av Emilios kompis Farid. Han är jättegullig mot henne men hon kan inte acceptera att han knarkar.

Jane Eyre

Utläst 120208: Jane Eyre av Charlotte Brontë

Jag såg nyligen filmen som jag tyckte mycket om och påmindes om att jag faktiskt inte läst boken. Det kommer så mycket nya böcker hela tiden så jag glömmer bort att läsa gamla. Modern litteratur tilltalar mig och det kan kännas tråkigt med äldre verk. Ofta är språket tungrott och jag blir irriterad på förlegade åsikter som förtryckande kvinnosyn och överreligiositet. Ibland dör läslusten för att man tvingats att läsa böcker i skolan, som till exempel den fruktansvärt långsamma Nu var det 1914 av Eyvind Johnson som jag inte kunde förstå fick Nobelpriset. Men så finns det förstås odödliga verk som förtjänar all klassikerstatus och det här är en sådan bok. Jag kan förstå att min mamma älskade den som tonåring. Boken kom ut 1847 och har ett gammaldags språk, men jag hoppas att nutida ungdomar kan förstå den.

Jane Eyre har haft en svår uppväxt hos sin moster och otrevliga kusiner som aldrig tyckt om henne. Hon hamnar på en flickskola med bra undervisning men knappt med mat. Så småningom blir hon själv lärare där och när hon söker nya utmaningar hamnar hon som guvernant åt en liten bortskämd fransk flicka. Snart blir hon förälskad i godsets ägare Mr Rochester. Han tycker om henne också men det finns många hinder i deras väg.

När börjar det riktiga livet

Utläst 120201: När börjar det riktiga livet av Fredrik Lindström

Det mesta Lindström gör tycker jag är bra men noveller är inte riktigt min grej. Jag uppskattade Ljust & fräscht-boken som han skrev ihop med Henrik Schyffert och som hör ihop med showen de turnerar med. En invändning mot den här novellsamlingen är att jag känner igen mycket från Ljust & fräscht, som då inte känns fullt så ljust & fräscht när det återanvänds. Många av novellerna är bra, några tämligen poänglösa. Jag tror att jag tycker de är bättre än jag skulle tycka om det var någon annan som skrivit dem, det blir lite orättvist när det är kända namn. Så vad ska jag säga? Bra för att vara noveller, inte lika bra som om det hade varit en sammanhängande roman, tror jag.

Flera av novellerna har tidstypiska och träffande beskrivningar. Här finns polackerna som bygger billigt så man får dåligt samvete, killen som köper en båt för att få ligga, tjejen som alltid har en väska packad i väntan på att det riktiga livet ska börja, fyraåringen med 84 gosedjur, kvinnan som får 80-årskris, paret som letar efter den perfekta soffan, killen som sparar udda strumpor utifallatt, mannen som inte kan låta bli att hosta på teatern, paret med det perfekta köket som de gör allt utom att laga mat i, mannen som inte kan sova utan att ha dammsugaren på och många andra. Som du kanske känner igen dig själv i fast du inte vill...

Pojken som sprang bort

Utläst 120201: Pojken som sprang bort av John Boyne

Jag tyckte mycket om Pojken i randig pyjamas och har hela tiden fått försöka att inte tänka på att det är samma författare som skrivit denna. Det brukar inte vara några problem för mig att läsa barn- och ungdomsböcker, men jag är inte förtjust i fantasy och magi. Den här boken blir för konstig och jag tilltalas inte alls av talande djur, träd som kan flytta på sig och dörrar som springer i trappor. Men jag skulle kunna rekommendera den till mellanstadieelever.

Noah gav sig av tidigt på morgonen, innan någon annan hunnit vakna. Han ville ut på äventyr och äventyr skulle han få. Han var åtta år och hade inte hunnit se så mycket av världen. I den första byn han kom till stod ett äppelträd och det passade bra för nu var han mycket hungrig. Han tog tre äpplen från trädet som plötsligt såg ledset ut, som om det inte ville bli av med sina äpplen. Sedan gick han vidare mot nästa by.