Utläst 120313: Jag ska egentligen inte jobba här av Sara Beischer
Den här romandebuten är perfekt tajmad med debatten om äldrevården. Författaren har själv jobbat som vikarierande vårdbiträde inom äldreomsorgen. Nu är hon gymnasielärare i svenska och religion och jag vet inte om hon haft drömmar om teatern liksom bokens huvudperson, men även de delarna känns äkta. Boken är välformulerad och väldigt bra.
Moa som är nitton år har flyttat till Stockholm för att bli skådespelare. I väntan på att komma in på en teaterutbildning tar hon jobb på äldreboendet Liljebacken. Det är tänkt som en tillfällig lösning, men plötsligt har hon varit där i ett helt år.
Jag tycker att de första meningarna i boken är så bra!:
"A4 avled i morse, kvart över fyra."
De flesta verkar dö på morgonen. Jag undrar om jag kommer att dö på morgonen.
Vem är A4? Det snurrar i mitt huvud. A måste innebära nedre botten, men höger eller vänster? Alla korridorer ser likadana ut och jag har inte lärt mig numren än. Inte bokstäverna heller för den delen. Vet inte om jag vill lära mig dem.
Det är innan jag förstår att det är sådant man inte väljer."
7 comments:
Hm, låter intressant. Också jobbat inom äldrevården i ett par år så den kanske man skulle leta upp!
Nilma. Jag har bara jobbat två veckor som personlig assistent, men känner igen mig i att man lätt kan få jobb som man inte är utbildad för.
Än så länge tre säkra och tre osäkra(du inkluderad). Vi har mest diskuterat detta på bokmässans community och det är först när datumet är spikat som jag går ut på min blogg och hamrar på trumman. Förutom fru E som var med senast kommer pocketlover.
Hej Ylva, tittar lite runt för inspiration. Boken låter intressant och nog en smula sorligt. Vi blir ju alla gamla och vem vill sluta sina dagar som A4? Nåja - den dagen den sorgen. OCH det finns faktiskt folk som är utbildad och brinner för äldrevården! Titta in vår blogg och lilla kak -actionen vi gjorde till 14/2 ära. Jag lyftar hatten för dessa människor. Viktigt arbete, rena slit ibland och dåligt betalt.
Skall leta fram boken - tack för tipset!
Nina. Jag kan tyvärr inte kommentera på fina fjärilsbloggen för det står något med att jag måste vara inloggad. Jättebra idé med fjärilskakor!
Jap ... det bor en liten IT -tomte i vår blogg och stökar till ... då får jag titta in i din blogg under tiden vi letar fram vår tomte ;O) ... det var nog upskattat med kakorna på många håll. Tänk att man kan få människor att gråta med bara några kakor. Bara bevis att vi måste ta hand om varandra och kramas så ofta vi kan ;O) ... uh huh boken ... nästa gång är det min tur att välja ... tungt som battan ;O)
Nina. Tyvärr är jag usel på att baka och gör bara smulpajer. Det var det jag försökte kommentera hos er.
Post a Comment