Utläst 231029: Ljuset från Jodhpur av Mikael Bergstrand
Jag trodde att det var en trilogi och blev glad när det kom en till bok i serien om Göran och Yogi. Den är fristående men det är roligare om man känner till personerna innan. Bergstrand har själv bott i Indien och känner till landet. Det gör inte jag, men det märks att han är påläst och det är intressant att få följa med trots att jag inte vill åka dit själv med tanke på att det är så mycket människor och aldrig tyst. Det är läslov denna vecka (men jag jobbar) och det är en skön verklighetsflykt att läsa den här romanen. Författaren har även skrivit deckare, som jag inte läst, och lyckas här få till ett äventyr som är lagom spännande för mig som inte läser deckare för att de brukar vara för råa och otäcka. Denna bok är rolig och snäll.
Göran Borg bor i Malmö och börjar känna sig gammal och trött. Han har svårt att få journalistjobb och märker att tiden springer ifrån honom. Ändå har han ett ganska behagligt liv med särbon Karin och så ska dottern Linda snart få barn och det gläder han sig till. När hans vän Yogi i Indien hör av sig och vill att han ska hälsa på har han först inte alls lust, men blir övertalad att åka. Där hamnar han i en snurrig resa med oklart mål tillsammans med Yogi som följer anvisningar från sin döde pappa i ett brev som inte fått öppnas förrän tjugo år efter faderns död.
1 comment:
Indien känns så annorlunda, och modernt samtidigt
Post a Comment