Utläst 220129: Löpa varg av Kerstin Ekman
Jag har tröttnat på Kerstin Ekman och får nog acceptera att hon inte skriver på ett sätt som passar mig. Det är väldigt störande med dialekt och att hon skriver saker som opp i stället för upp. Denna bok är tunn, men långsam och jag tycker inte att det händer särskilt mycket. Beskrivningen av skogen och jakten intresserar mig inte och när det väl blir lite spännande de sista femtio sidorna skriver hon inte så mycket om det jag vill veta, vad som händer i mannens huvud, för han vill inte prata om det utan hustrun får dra det ur honom. Kanske är det en generationsfråga; jag vet flera äldre som älskar hennes böcker. Hon är född 1933 så det är imponerande att hon ännu skriver.
Ulf Norrstig, kallad Uffe, är en pensionerad jägmästare. Han har jagat och arbetat i skogen längre än de flesta men börjar ifrågasätta om han gjort någon nytta egentligen. Han ser hur illa länsstyrelsen sköter marken och mår dåligt av att han inte kunnat protestera mer. En dag möter han en varg och det sätter djupt avtryck i honom. Han vill behålla upplevelsen för sig själv och berättar inget för sin fru, som han annars brukar dela allt med. Han hoppas att den vackra vargen ska klara sig, men vet att det finns många som vill skjuta den.
2 comments:
jag och Kerstin Ekman är inte riktigt kompatibla, men nyfiken på denna
Hannele. Skönt att höra att det inte bara är jag.
Post a Comment