Utläst 131020: I kroppen min av Kristian Gidlund
Kristian dog nyligen i cancer. Han hann få se sin bok utgiven och det är en liten tröst i allt det oändligt sorgliga. Han skulle ha fyllt trettio år nu i höst. Kristian var känd som trummis i Borlängebandet Sugarplum fairy och var journalist. Och han kunde verkligen skriva och uttrycka sig. För ovanlighetens skull tycker jag att texterna fungerar bättre i bokform än som blogg då de är för långa för att jag ska orka läsa dem på skärm på bloggen.
Sorgligast är det när han skriver med längtan om de barn han aldrig kommer att få, om sina släktingar och närmaste vänner. Han var en av sommarpratarna i år i ett program som jag ännu inte hört men ska lyssna på snart. Han känns som en klok ung man och verkar ha varit väldigt snäll och omtänksam. Jag blir tokig när jag läser om hur folk kommit med galna tips om hur han skulle kunna bli botad och vissa anklagade honom för att ha levt fel och själv orsakat sin cancer. Även om man nu skulle ha rökt sig till sjukdom eller på något annat sätt ha bidragit till att man blir sjuk ska ingen någonsin säga det till en! Förutom möjligen läkare om det finns någon chans att ändra livsstil innan det är för sent. Cancern är en djävul och den är orättvis!
http://www.adlibris.com/se/bok/i-kroppen-min-resan-mot-livets-slut-och-alltings-borjan-9789175032450
2 comments:
nej, läser den inte nu
Hannele. För vissa, som för en av mina vänner vars mamma dött i cancer, blir det för sorgligt men jag tycker att det verkligen är en bra bok!
Post a Comment