Utläst 090102: Resa genom ensamheten av Plura Jonsson
Jag tycker om Eldkvarn och det får man nog lov att göra för att uppskatta den här boken. Däremot anser jag inte att man behöver gilla själva Plura. Han verkar inte riktigt klok. Det är ganska intressant att han inte skäms för sig utan faktiskt utger sig för att vara det svin många tycker att han är. Det är många otrohetsaffärer och fuffens med kokain och skit som han beskriver som vore det ett alldeles naturligt sätt att leva på. Bakom boken ligger bloggen han skrev i reklamsyfte inför förra skivsläppet. Jag följde aldrig den för jag tyckte den var ganska seg när jag var inne och kollade någon gång, men som bok fungerar det faktiskt bättre. Sällan är det så, jag menar, hur många bloggar håller för att ge ut i bokform?
Det här är boken om Pluras minnen ända sedan barndomen i Norrköping och fram till idag. Det är en stor del av hans liv som bestått, och fortfarande består, av Eldkvarn. Hur de har kunnat hålla på så länge är en gåta men de har en trogen skara fans och skaffar nya hela tiden så det går nog att fortsätta som band länge än.
2 comments:
Eldkvarn tycker jag också om, boken har jag däremot inte läst. Än.
Det tycker jag du ska. Han kan ju skriva, Plura.
Post a Comment