Utläst 210420: Shuggie Bain av Douglas Stuart
Jag kanske redan har läst den bästa boken jag kommer att läsa i år! Berättelsen om lille Shuggie som växer upp i Skottland på 80-talet golvar mig fullständigt! Den får mig att tänka på Ängeln på sjunde trappsteget av Frank McCourt om hans fattiga uppväxt på Irland, men han föddes 1930 och Stuart 1976. Det här är ingen självbiografi, men Stuart har tagit mycket av sina egna erfarenheter och det känns oerhört drabbande. Det har blivit mer accepterat med homosexualitet i Skottland, i gruvbyarna på 80-talet var mentaliteten maskulin och hård och det var inte lätt att hitta sin plats som feminin, känslig pojke.
Det var bra gjort av svenska Bonniers att göra den första översättningen och konstigt att inte andra länder var intresserade tidigare. Kanske skulle han ha försökt med ett brittiskt förlag innan han gick till de amerikanska.
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/oA753m/succeboken-shuggie-bain-fick-nej-44-ganger
1981 var gruvstaden Glasgow i kris när gruvorna lade ned och det inte fanns några andra jobb för dem som arbetat där jämt. Agnes Bain var en mycket vacker kvinna som drömde om något större, men när mannen lämnade familjen fick hon svårt att klara försörjningen. Hon fastnade i alkoholmissbruk och de tre barnen fick kämpa för att försöka hålla henne uppe. Minstingen Shuggie slutade aldrig att tro på att hon skulle kunna bli frisk, hur många gånger hon än trillade tillbaka i alkoholträsket och svek honom. Han kände tidigt att han inte var som de andra barnen och blev mobbad för att han var fjollig. Han ville bort men var samtidigt tvungen att försöka rädda sin mamma.
No comments:
Post a Comment