Fjärilsvägen

 Utläst 210304: Fjärilsvägen av Patrik Lundberg

Jag har läst Lundbergs andra böcker och krönikor av honom, och även hört hans uppmärksammade sommarprat om sin mamma. Här är romanen om hennes liv. Han hade tidigt som mål att skriva krönikor i Aftonbladet och det har han gjort. En inte helt självklar väg för en kille från fattiga förhållanden i Sölvesborg i en släkt där han var den första som gick ut gymnasiet. Han är driven och jag är imponerad av hur långt han och hans syster Paula tagit sig, med tanke på uppväxten. Han är en duktig skribent och jag tycker om formuleringar som att syskonen solade sig halvvägs till pepparkakeland på Mallorca. Är man adopterad från Sydkorea får man uttrycka sig så, annars känns det rasistiskt. Han skriver kärleksfullt och närgånget om sin mamma som trots att framtiden såg ljus ut i hennes ungdom fick det sämre och sämre. Efter sommarpratet undrade jag vart hans pappa tog vägen och om det inte fanns någon annan man i mammans liv som kunde fånga upp henne från fritt fall och i boken får jag svaren på hur det kunde gå så illa. 

Birgitta Lundberg blev bara 67 år. Hon dog som sjukpensionär, med både fysiska och psykiska besvär. De två adopterade barnen Patrik och Paula har försökt hjälpa henne, men det har inte varit lätt. Efter skilsmässan från deras pappa gick det utför för familjen, men Birgitta gjorde allt för att barnen skulle ha det bra. Hon åt inte ens lunch på jobbet utan tog kanske med sig ett äpple från trädet hemma för att barnen skulle få riktiga skor. Patrik behövde dessutom fotbollsskor och Paula var fodervärd åt en häst. I den här romanen berättar Patrik om Birgittas liv och sin egen uppväxt. 

Jag hörde Patrik föreläsa om sin bok Berättelsen om Sverige på Det fria ordets hus i Växjö 2019. 

https://www.adlibris.com/se/bok/fjarilsvagen-9789100181987