Det här är en helt fantastisk och oändligt sorglig kärlekshistoria som Alex har hittat i sin släkt. Han har tidigare skrivit böcker om sina föräldrar och nu är det hans mormor och morfar det handlar om. Man kan tycka att man ska låta begravda levnadsöden vara ifred, men han skriver så bra och har sökt bakåt i tiden för att förstå vad det är för hat som sprids nedåt genom generationer. Han känner själv att han bär på en svårförklarlig vrede, som går ut över fru och barn, och måste se vad han kan göra för att bli kvitt den. Därför blir det inte bara tomt skvaller, utan han har verkligen försökt att förstå sig på sina släktingar och varför de gjorde som de gjorde. Det är också väldigt vackert med dagboksanteckningar och brev från ett par av dåtidens största skribenter, så allt är väldigt välformulerat. Sven var författare, översättare, journalist, litteraturforskare, lärare och litteraturkritiker. Karin var översättare och författare. Olof var lyriker, litteraturvetare, publicist och chefredaktör för Dagens Nyheter. (Källa: Wikipedia) Både Sven och Olof var allvarligt sjuka i ungdomen men blev 91 år gamla och sommaren 1932 och det som hände då stannade för alltid kvar hos dem.
Alex har grälat med sin fru och är rädd att hon snart inte ska orka stanna kvar längre. Han bär på ett gammalt mörker som han inte vet var det kommer ifrån och bestämmer sig för att forska i saken. När han tittar tillbaka på släktträdet ser han att det är från morfar Sven Stolpe som släktens alla oroligheter härstammar. Han följer spår tillbaka till sommaren 1932 då hans mormor Karin och morfar Sven bodde på Sigtunastiftelsen där författare kunde få stipendium för att skriva. Där befann sig även Olof Lagercrantz och en förbjuden kärlek uppstod mellan honom och Karin. Boken är baserad på brev och dagböcker men är en roman, och en oerhört välskriven och fascinerande sådan.
https://www.adlibris.com/se/bok/brann-alla-mina-brev-9789188745149?campaignId=c56bae8e-59c4-4fc1-98a8-4070f987c82f
2 comments:
riktigt intressant läsning, läs även Glöm mig, så får man bra helhetsbild.
Ja, den är också väldigt bra!
Post a Comment