Det här är en besynnerlig titel. Jag förstår vad den syftar på men det låter som ett citat och det sägs aldrig i boken. Jordahl är en skicklig berättare och jag har länge tänkt att jag skulle läsa något mera av henne än Att besegra fru J, en bok om Elsie Johansson (mycket bra, för övrigt). Jag hörde henne prata om böcker två gånger 2012 och har sedan glömt bort henne. Den här skildringen av en ung kvinna 1959 tycker jag mycket om.
På litteraturkryssning 2012
På bokmässan 2012; Kevin Frato, Anneli Jordahl och Jenny Jägerfeld pratade om kollektivromanen Avståndet mellan.
Det är 1959 och Mona har fått jobb som hembiträde hos ett par med en liten dotter. Hon lämnar den lilla byn i Dalarna för Östersund som hon tycker är en storstad. Hon älskar att gå ut och dansa men till en början ges det inte möjlighet till det. Den lilla flickan är ofta sjuk och Mona tvingas att arbeta även fast hon blivit lovad lediga helger. Mannen i familjen spelar i ett jazzband och till sist får hon följa med och lyssna på en spelning. När man känner någon i bandet får man stå längst fram vid scenkanten och det är en enorm lycka för Mona. Hon blir förtjust i gitarristen som är vansinnigt snygg men tyst och blyg.
2 comments:
Intressant inlägg.
Hannele. Tack! Bra bok och bra författare!
Post a Comment