Thursday, February 10, 2011

Ju fortare jag går, desto mindre är jag

Utläst 110210: Ju fortare jag går, desto mindre är jag av Kjersti Annesdatter Skomsvold

Jag blev lite besviken på den här boken för jag ville tycka om den men det gick inte så bra. Det låter så fint med en ung debutant från Norge som skriver om en kvinna med folkfobi. Framsidan är fin och titeln intressant. Men tyvärr är den ibland lite tråkig och slutet förstår jag inte.

Mathea umgås inte med några andra människor än sin man Epsilon. De gånger hon följt med på julfest på hans jobb har det inte slutat bra. Hon köper syltburkar men får inte upp locket och fast hon tänker varje gång att hon ska be om hjälp i kassan så vågar hon inte. Inte vill hon vara med på gårdsstädning heller och småfrallorna hon bakar till händelsen blir det aldrig av att hon går ut med. Hon bestämmer sig för att sätta ett avtryck på världen innan hon försvinner och försöker tänka ut olika sätt, till exempel att ringa nummerupplysningen och fråga efter sitt nummer för att komma upp på listan över de mest efterfrågade.

9 comments:

Hanneles bok-paradis said...

socialt fobi är tufft, borde lära mej mer

Ylva said...

Hannele. Fobier har jag läst mycket om, men det här är inte en av de bättre böckerna.

Boktokig Eva Boström said...

Vad synd att den inte var så bra.

Ylva said...

Boktokig. Ja, det är tråkigt, när den ser så fin ut.

Boktokig Eva Boström said...

Ja, det är det värsta... när en bok ser så fin ut och man tror verkligen att den ska vara bra!

Bajsugglefisken said...

Hmm, men jag vill nog ändå läsa den. Du får den ändå att verka bra och läsvärd!

Ylva said...

Bajsugglefisken. Vilket skojigt namn! Läs boken då, du kanske gillar den.

Kathleen said...

Å, elsker denne boken! Den er så søt og fin og litt trist, selv om jeg heller ikke liker slutten så godt.

Ylva said...

Kathleen. Jag kanske ska ge författaren en chans till om hon ger ut något mer.