Utläst 100310: Simon & Sophie av Emma Granholm
Det här är den bästa ungdomsboken jag läst på länge och om det inte vore för att jag var så mesig att jag inte hade några pojkvänner i åttan skulle jag känna igen mig. Jag tycker i alla fall att de som går på högstadiet och gymnasiet bör tycka att det känns verklighetstroget även fast det är en populär tjej som blir kär i klassens tönt för sådant måste ju förekomma. Språket känns lagom ungdomligt utan att ha utstuderat mycket svärord (vilket är en sak som brukar störa mig) och ungdomarna är vanliga i en vanlig småstad. Inga glassiga storstadsrikemansbarn alltså och vill man ha det kan man hellre läsa Gossip girl eller liknande, för det här är Sverige och det är nu.
Simon blir jättearg när han ser att Sophie håller på att flytta in i grannhuset. Ska han aldrig få vara ifred för henne nu? Hon är en av de populära tjejerna i klassen och han en av töntarna och hon brukar alltid racka ned på honom utan anledning. Sophies innegäng är verkligen taskiga mot Simon och hans kompis Micke. Men på påsklovet händer det något; Sophie är ensam och uttråkad och går över till Simons hus. Varken han eller hon förstår egentligen varför. I skolan pratar hon ju inte ens med honom, utom för att vara elak. Sophie som kan få vilken kille hon vill kan väl inte vara intresserad av honom?
No comments:
Post a Comment