Kärlek och stålull

Utläst 091228: Kärlek och stålull av Lisbeth Pipping

Jag har hört Lisbeth berätta ett par gånger och det är väldigt starkt att kunna prata så öppet om sin hemska barndom som hon gör. Boken handlar om hennes uppväxt med en utvecklingsstörd mamma. Till en början var det bättre, när pappan fanns kvar hemma och inte drack som senare.

Lisbeth är äldst av tre systrar och hon har alltid fått ta hand om de andra, och även om mamman. När mamman blev rädd för något otäckt på TV fick lilla Lisbeth titta och tala om när mamman kunde ta bort händerna från ögonen. De hade inte lakan i sängarna och fick knappt någon mat hemma. Pengarna som mamma fick från socialen gjorde hon av med på spelande bland annat. Man önskar att socialen skulle ha gripit in mer, men de tyckte att mamman gjorde så gott hon kunde, vilket hon också gjorde, men det räcker inte när man är sjuk.