Utläst 090901: Min mormors historia
Det här är en fantastisk antologi ur ett historiskt perspektiv trots att berättelserna är väldigt personliga. Det är ju faktiskt de enskilda människoödena som berör och beskriver mest. När jag tittar på nyheter och det är massförintelse tycker jag att det är obehagligt men när de zoomar in en förtvivlad nybliven änka i närbild gråter jag. Tolv svenska kvinnliga författare har skrivit om sina egna mormödrar och det är så sorgligt, så äkta och så fint!
Mormödrar ska man vara rädd om. Jag saknar min älskade mormor som är död sedan några år tillbaka. Vi hade så mycket gemensamt och det fanns ingen som förstod mig så som hon gjorde, trots åldersskillnaden. Så verkar det vara för flera av kvinnorna i den här boken också, en mamma är för nära men med en mormor kan du dela dina tankar på ett särskilt sätt.
2 comments:
Den vill jag läsa! Jag saknar också min mormor som dog för 5 år sen...
Den høyrdest veldig fin ut. Eg må prøve å få tak i denne.
Post a Comment