Busters öron

Utläst 090604: Busters öron av Maria Ernestam

Jag har nyligen upptäckt Ernestam fast hennes första bok Caipirinha med Döden kom ut redan 2005. Det var kul för då hade jag genast alla hennes fyra böcker att läsa. Först läste jag Alltid hos dig som jag tyckte mycket om och sedan lånade jag denna. Den är också bra men den fastnade inte riktigt på samma sätt. Men språket är likadant, och jag tycker det är så fint! Jag kan slå upp en sida på måfå och hitta målande beskrivningar som:

En kväll kände jag en viss ruelse och tog då fram påsen med Busters öron och berättade för dem att jag kanske hade känningar av det där som kallades dåligt samvete, trots att jag inte visste var samvetet var lokaliserat. (sid.101)

När Eva fyller 56 får hon en dagbok av sin dotterdotter och i den börjar hon skriva allt som hon försökt glömma. Hon skriver om när hon var liten och om hur förtryckt hon var av sin sinnessjuka mamma. Redan när Eva var sju år bestämde hon att hon skulle döda mamman, för att hon själv skulle kunna överleva.