Ja jag har mens, hurså?

Utläst 151126: Ja jag har mens, hurså? av Clara Henry

Jag tyckte att det var roligt första gången jag fick se Clara som dök upp i samband med melodifestivalen eftersom min man heter Karl-Henry och vi tänkte att det här är den kvinnliga varianten av namnet. Sedan har jag inte följt henne men har förstått att hon är stor på youtube och jag lyssnade på hennes sommarprat som var bra och också handlade mycket om mens. Det är så väldigt modigt av en ung tjej att plocka upp det här ämnet!  Clara är bara 21 år och jag som är 41 pratar fortfarande helst inte om mens. Dessutom är hon rolig och det är minsann inte dåligt i en bok på närmare 200 sidor som handlar om mens som mest bara är jobbigt.

Den här boken skulle jag ha behövt läsa när jag var elva och fick första mensen, fast jag hade säkert inte vågat låna den. Det är, som Clara själv säger, möjligt att googla nu för tiden men svårt att veta vad som är sant så den här boken är jätteviktig för unga, både tjejer och killar och man kan även läsa den med behållning som vuxen. Mycket bra och viktig bok med både humor och blodigt (förlåt, jag var tvungen!) allvar.


http://www.adlibris.com/se/bok/ja-jag-har-mens-hursa-9789137145549

Färjan

Utläst 151122: Färjan av Mats Strandberg

Det här är en bok om vampyrer och jag läser helst mera realistiska böcker, men eftersom jag tyckte om Engelsforstrilogin och andra böcker av Strandberg var jag nyfiken på denna. Till en början störde det mig att han snabbt kastade in en adopterad pojke, en mamma i rullstol och en bög för att det kändes lite väl politiskt korrekt, men sedan började jag intressera mig för de här personerna och känner att det måste vara kul att för en gångs skull få läsa om någon som är som man själv. Det debatteras ofta, särskilt om barnböcker, att det saknas förebilder för till exempel invandrarbarn. Personbeskrivningar är en av Strandbergs starkaste sidor och jag tycker om att läsa om relationerna mellan människorna på båten. Det dröjer nästan hundra sidor innan det blir läskigt, men jag blir inte uttråkad eller rädd (som jag kan bli när jag läser otäcka deckare och därför låter bli eftersom jag inte gillar att bli uppskärrad så att jag inte kan sova) utan tycker att det är spännande på ett bra sätt. Jag tycker om hans sätt att skriva om svenska fenomen blandat med mytologi på samma sätt som John Ajvide Lindqvist gör. Det blir intressant att se hur jag reagerar på att åka Finlandsfärja i mars när jag ska på litteraturkryssning. Särskilt om jag ska på föreläsning i Starlight, som finns med i boken!

Baltic Charisma är en av Finlandsfärjorna som går till Åbo. Det är 1200 passagerare ombord och de tror att det ska bli som vanligt på färjan; några vill supa sig fulla, några vill ha sex med en främling, en del vill bara komma bort från vardagen och en del vill roa sig på dansgolvet och med karaoke. Efter ett tag ute på Östersjön märks det att något inte är som det ska. Panik utbryter och vanliga människor gör saker de aldrig kunnat tänka sig, en del blir till och med tvungna att döda för att rädda sig själva och andra.


http://www.adlibris.com/se/sok?q=f%C3%A4rjan+mats

Krigsdagböcker 1939-1945

Utläst 151111: Krigsdagböcker 1939-1945 av Astrid Lindgren

Jag brukar inte läsa faktaböcker om krig men jag läser gärna böcker av och om Astrid Lindgren. På bokmässan var det ett seminarium om henne och då talades det om den nya biografin av Jens Andersen och denna bok. Det är intressant att höra Astrids dotter Karin berätta och jag myser för hennes röst låter likadan som Astrids.


Jens Andersen, Karin Nyman (Astrid Lindgrens dotter), Kerstin Ekman och Björn Wiman samtalade om Astrid Lindgrens krigsdagböcker.

Det påstås ofta att människor under andra världskriget kunde sympatisera med Hitler och nazisterna för att de inte visste bättre. Kanske var det så till en början men under fyrtiotalet visste man vad som hände. Nu var ju Astrid en särskilt nyfiken människa och det är imponerande hur hon höll ut och faktiskt klippte i tidningar och skrev om kriget under sex års tid. Hon fick en särskild inblick i kriget då hon hade ett hemligt arbete i brevcensuren på Allmänna säkerhetstjänstens postkontrollanstalt. Det är också intressant att läsa hennes anteckningar om privatlivet, om vad barnen fick för julklappar och när hon skrivit manus till Pippi Långstrump och andra böcker. Jag läste inte alla tidningsurklipp men det är ändå intressant att se de avkopierade sidorna ur hennes originalanteckningar. Boken är tyvärr ständigt aktuell och ett viktigt dokument för att minnas andra världskriget och hur det var i Sverige då, hur mycket kriget färgade den tiden även fast Sverige stod utanför.

Mormor i tidningen

Jag läser Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939-1945. I ett urklipp från DN 1940 nämns min mormor Hildur som jobbade hos Zarah Leander!

 

Ur Kar de Mummarevyn, DN, 21 september 1940. (Sid.78) 

Jag ska göra dig så lycklig

Utläst 151104: Jag ska göra dig så lycklig av Anne B.Ragde

Jag tyckte mycket om trilogin som började med Berlinerpopplarna och Arseniktornet. Sedan läste jag Nattönskningen och blev hemskt besviken över den moderna och rent fåniga historien. Jag tycker att Ragde skriver fascinerande historiska romaner och ska hålla sig till det. Nu är jag sugen på att läsa den nyutkomna Jag har ett täcke i tusen färger som handlar om hennes egen mamma. Jag ska göra dig så lycklig påminner lite om Kristina Sandbergs böcker om Maj men handlar om de boende i en trappuppgång i Trondheim 1965.

Det är 1965 och vi får möta åtta familjer i ett bostadshus i Trondheim. Det är framtidstro blandat med personliga problem. Man vill att det ska se bra ut utåt men alla har saker de vill dölja och ibland sipprar det ut. Fru Åsen vill hålla rent men det retar upp andra när hon skurar mera än sin del av trappan. Peggy-Anita Foss är den vackra uttråkade hemmafrun som städar lägenheten naken vilket får männen i huset att fantisera. Fru Larsen är från England där hon var frisör och klipper grannarna i sitt hem samtidigt som det skvallras.



http://www.adlibris.com/se/bok/jag-ska-gora-dig-sa-lycklig-9789175031552

Festival på slottet Thoufve

Utläst 151101: Festival på slottet Thoufve av Annelis Johansson

Det här är en fristående fortsättning på Herr Fikonhatt och slottet Thoufve men jag tycker att man bör ha läst den första innan man ger sig på denna. Man får lära känna personerna så fint i första boken. Nu är det inte längre pojken Vilhelm som är huvudperson utan jazzmusikern Carlos, men det handlar fortfarande mycket om slottet Thoufve, den gamla teatern som tidigare hotats av rivning. Jag bor i Ljungby, samma stad som författaren Annelis Johansson och anar ofta var hon har hittat sin inspiration. Boken är viktig och kusligt aktuell i dessa dagar av flyktingströmmar när vi måste tänka på medmänsklighet. Det är en berättelse för barn men Annelis själv säger att det är en familjebok, på samma sätt som man säger familjefilm.

Carlos är en känd jazzmusiker som har levt hela sitt liv på resande fot och inte har någonstans han kallar hemma. När hans älskade farmor dör ärver han nyckeln till hennes lägenhet och tänker att det kanske är dags att bosätta sig någonstans. I den lilla staden där farmor bott planeras en världsmusikfestival och Carlos blir inbjuden att spela på Slottet Thoufve, den gamla teatern. Men alla tycker inte om främmande inslag och människor med olika hudfärger. Någon krossar rutor och hotar människor. Vilhelm och vännerna på teatern försöker ta reda på vilka det är som vill göra teatern och människorna illa.


http://www.adlibris.com/se/bok/festival-pa-slottet-thoufve-9789172997493