Utläst 150103: Världens sista roman av Daniel Sjölin
Romanen kom ut 2007. Sjölin är kanske mest känd som tidigare programledare för litteraturprogrammet Babel. Ett program jag borde gilla men som jag inte brukar titta på eftersom jag hellre läser än ser på TV om böcker. Till en början gillade jag boken, men ganska snart blir det för obegripligt. Han skriver bra, men trasslar in sig i konstiga sekvenser som kunde varit intressanta om de inte varit så långa och alltför urflippade. Som så här:
Karln som är far är glad i månen, mors hud är gul som långfredag, påsksolens skuggor i ögonhålornas tak, tapeterna är raggmunkar, snömoln fäller sitt vete utanför, tjocka balar av halm i tunga skyar, fäller likt lönnar sina gyllene löv över landet. Aftonen brinner. (Sid.77)
Boken är upplagd som en självbiografi fast påhittad. Jagpersonen heter Daniel Sjölin och är en alkoholiserad författare som jagar sin gamla mamma som också är alkoholist och har alzheimer från Dalens hospice till Mariefred.
http://www.adlibris.com/se/bok/varldens-sista-roman-9789113039121
No comments:
Post a Comment