Det här är fortsättningen på boken I kroppen min som jag skrev om här:
http://ylvarosen.blogspot.se/search?q=gidlund+kristian
Jag var ute och gick i en besynnerlig sinnesstämning idag. Efter att just ha gråtit mig igenom slutet på boken var jag både ledsen för Kristians skull och glad för att jag har det så bra. Ibland får man perspektiv på saker och är tacksam över att man är frisk. Det var ungefär vad en kollega sa till mig, som var den första som berättade för mig om bloggen som hennes dotter läste och tipsade om. Jag orkade inte läsa den i bloggform, men som bok tyckte jag mycket om den.
Kristian var journalist och hade ett särskilt sätt att uttrycka sig, som berör de flesta. Det är oändligt sorgligt att cancern tog hans liv men han har gjort mycket som kommer att stanna kvar länge hos dem som kommit i kontakt med honom på ett eller annat sätt. Jag har aldrig träffat honom, men jag menar att jag ändå berörs av hans texter och jag tror att många söker tröst i musiken av Sugarplum Fairy där han var trummis.
Efter debutboken I kroppen min som hann komma ut medan han levde har man samlat ihop hans avslutande texter till denna samling. Det är texter från de sista sju månaderna i hans liv, med början i den resa han gjorde med ett par barndomsvänner till USA. Texterna blir kortare och kortare och han berättar hur svårt det blivit att koncentrera sig och orka göra något över huvud taget. Nästan halva boken består av foton från en utställning av Emma Svensson som är fotograf och var nära vän till Kristian.
http://www.adlibris.com/se/bok/i-kroppen-min-vagsjal-9789137142630
2 comments:
för tillfället tänker jag inte läsa honom
Hannele. Jag tycker att det är jättefina böcker men man måste må bra själv när man läser och om man haft någon nära som dött i cancer nyligen rekommenderar jag inte att läsa dem.
Post a Comment