Sågspån och eld

Utläst 120822: Sågspån och eld av Vibeke Olsson

Det här är tredje delen om flickan Bricken, som jobbar på ett sågverk nära Sundsvall i slutet av 1800-talet. Jag har tyckt mycket om alla tre böckerna och hoppas på flera. Jag trodde att det var en trilogi, men läste någonstans om "de tre hittills utkomna böckerna" och tolkade det som att det kommer fler. På bloggträffen i söndags var det en av tjejerna som berättade att hon lånat ut den första boken Sågverksungen till en äldre dam och tänkt att den skulle passa (hon hade inte läst den själv, men som bibliotekarie får man rekommendera olästa böcker) men kvinnan tyckte den var för barnslig i språket och det förstår jag inte alls för jag tycker att språket är vackert och känns trovärdigt för den tiden. I den första boken är Bricken barn så man kanske tycker bättre om böckerna där hon  blir äldre om man nu har den invändningen om språket.

Bricken ska bli tjugo år. Hon kommer aldrig att bli som andra nu när hon fått en del av högerhanden avkapad, men hon kan ändå arbeta och försörja sig genom att ha kostkarlar, män som hon lagar mat åt. En dag kommer Berta, en av grannkvinnorna, och meddelar att hon sett Natan, mannen som gav sig av för några år sedan och som Bricken inte kunnat glömma trots att hon vet att han dricker brännvin. Bricken vet inte om hon kan förlåta honom för vad han sa den gången för fyra år sedan, men något händer i henne när hon tänker på honom.