Monday, August 04, 2008

Maken

Utläst 080803: Maken av Gun-Britt Sundström

Jag får nästan skämmas som har hållit på med den här boken i månader men först hade jag den som stugbok och jag har inte varit så mycket i stugan. Jag tycker egentligen inte om långa böcker eftersom jag gillar att läsa minst en bok i veckan och så är det jobbigt att hålla i för tjocka böcker. Den här boken är mycket bra så invändningen är inte att det är för många sidor, men det hade varit behändigt att dela den i två.

Maken är en klassiker som har betytt mycket för många tjejer och kvinnor i Sverige. En kollega tipsade om den och hoppades att jag skulle tycka om den och det gjorde jag. Det är fascinerande och lite kusligt att en bok från 1976 kan sätta ord på känslor och problem som fortfarande är aktuella. Samhället omkring känns typiskt sextiotal, med demonstrationer och politiska diskussioner, ändå känns det inte tråkigt eller avlägset att läsa om det. Jag är ointresserad av politik men det passar in så bra i romanen och dessutom blir det intressant för mig som var två år när boken kom ut att läsa om hur det var då. Jag känner igen mycket i det som huvudpersonen Martina känner och tänker men stör mig lite på att hon kallar pojkvännen för make och ideligen skiljer sig trots att de inte är gifta. Kanske var det så på sextiotalet, kanske var det inte så noga med att gifta sig, kanske är det det ännu mindre nu, men jag kan inte kalla min sambo för make.

Martina och Gustav är som gjorda för varandra men han får kämpa länge för att få henne att förstå det. Även när de väl blivit tillsammans fortsätter diskussionerna om vad det är att vara ett par. Martina vill ha kvar sin självständighet men samtidigt ha Gustav. Hon vantrivs med den hon blir tillsammans med honom och avskyr att vara en del av ett par, att umgås med andra i form av "Gustavs flickvän". I sex år kämpar de med och mot varandra, går ihop och isär, träffar andra men är fullständigt ärliga med det inför varandra. Det är vansinnigt trassligt och ibland vill jag slå Martina i huvudet med något hårt för att hon ska skärpa sig samtidigt som jag på något sätt förstår henne och lider med henne. Det är inte lätt att låta någon annan älska sig när man inte tycker om sig själv och det är svårt när den ena älskar mer.

No comments: