Trilogin

 Utläst 220427: Trilogin av Andreas Lundberg

Det här är alltså tre romaner, men jag valde att sträckläsa boken då alla är samlade i en volym. Trilogin består av böckerna Storm i den pelare som bär, Ofarbar tystnad och Gerontion. Jag hörde Lundberg berätta om hur de kom till på litteraturkryssningen och blev nyfiken. Annars skulle jag ärligt talat inte ha varit sugen på att läsa så tung litteratur. Som tur är är det lite text på varje sida och boken är snabbläst trots sina tunga teman. Lundberg delar in trilogin i den svarta, den grå och den vita boken, men alla tre är oändligt mörka och sorgliga. 

Det är egentligen mest den första boken som intresserar mig då den kom till på ett så otroligt sätt. När Lundberg kom hem efter att ha varit inlagd på en psykiatrisk mottagning hittade han mängder av anteckningar i sin mobil som han inte mindes sig ha skrivit! Dessa texter blev till en roman. Lundberg är förläggare men har inte själv givit ut sina texter tidigare, men här släppte en spärr då han ansåg texterna tillräckligt bra för att läsas av andra och trilogin är utgiven på Modernista. Han har ett poetiskt språk och jag tycker att det är fantastiskt hur han har kunnat uttrycka sig mitt i en svår depression med självmordstankar. 

Andreas på litteraturkryssning med tidskriften Vi. Han fick tidningen Vi:s litteraturpris 2021 för Gerontion. 

Ofarbar tystnad tar vid efter kliniken. Lundberg bestämmer sig för att tillbringa en tid på ett nunnekloster för att försöka fortsätta att läka sin själ. Han bearbetar en skilsmässa och mår fortfarande dåligt. 

I Gerontion har Lundberg kommit ut från klostret och söker arbete på ett demensboende. Han har hört att de skriker efter folk och fast han tycker att det är märkligt att vem som helst kan jobba med dementa, oavsett om man har utbildning för det eller inte, försöker han sig på det. 

Trilogin - Andreas Lundberg - Pocket | Bokus