Jag hörde Khemiri berätta om boken på litteraturkryssningen i mars, men har inte kommit mig för att läsa den förrän nu. Ett tag tröttnade jag på hans böcker för att de var för konstiga, men nu tänkte jag att jag skulle ge honom en ny chans och det var bra för den här tyckte jag om. Dessutom är själve Jonas charmig och jag vill gilla hans böcker. Det enda jag inte tycker om med denna är sättet att aldrig skriva ut några namn utan bara säga "en farfar som är en pappa"och "en son som är en pappa" för det blir väldigt tjatigt. Dessutom känner jag att det är otroligt skönt att jag inte har några barn, för beskrivningen av hur det är att vara pappaledig med en fyraåring och en ettåring får mig bara att tänka "hur orkar han?". Mitt i allt det svarta finns en humor som får en att orka läsa vidare.
En man kommer hem till Sverige för att hälsa på sin familj. En familj han övergivit, så de kan inte riktigt känna att de vill ta hand om honom. Han får bo på sonens kontor, för hemma hos sonens familj får han inte plats och där är det kaos med småbarnen och den pappaledige sonen. Dottern är gravid men vill inte ha barnet och vill ens knappt anse pojkvännen som en pojkvän. Sonen känner att han bara blir kritiserad av pappan och ser honom som en belastning. Pappan å sin sida tycker att det ska vara självklart att bli omhändertagen när han är i Sverige.
https://www.adlibris.com/se/bok/pappaklausulen-roman-9789174297836
5 comments:
ganska fin berättelse om far-son relation
(jag har fyra vuxna barn... och fyra barnbarn ❤️ det är inte tungt)
https://hannelesbibliotek.blogspot.com/2019/03/pappaklausulen-av-jonas-hassen-khemiri.html
Du är en stark kvinna! Jag skulle oroa ihjäl mig om jag hade barn.
nja, jag oroar mig inte.... inte i förväg (tre av våra barn klättrar i berg, glaciärklättrar, tränar mycket)
Post a Comment