Detta boktips fick jag av författaren själv, som kommenterade på min andra blogg http://yfronten.blogg.se/ . Det är ju roligt! Inte för att jag hittar i Halmstad men det är ändå trevligt att läsa om en plats som ligger nära (73 km härifrån). Det är en söt kärlekshistoria och en berättelse om en barndom som tyvärr slutar tragiskt med en olycka när huvudpersonen Sebastian är tolv år och som gör honom mycket äldre på ett ögonblick. Jag tycker om handlingen men irriterar mig på det överlastade språket som inte känns naturligt för tolv-trettonåringar och är fullt med klyschor och liknelser som haltar:
"Det var bara att krypa till korset och erkänna. Jag hade haft en stark känsla som aldrig gått över. Jag hade vandrat en lång väg. Bestigit branta berg. Vandrat i mörka grottor. Gått vilse på okända stigar. Hoppat av på fel stationer. Stundtals varit på gränsen till korkad. Jag hade nästan alltid tagit fågelvägen, den lätta vägen. Till slut hade jag äntligen kommit fram till slutsaten att man måste vara ärlig mot sig själv. Det finns ingen hemlig genväg. Man måste helt enkelt känna det man känner och vara den man är." (Sid. 270-271) Här är visserligen personerna vuxna, men för det behöver de väl inte vara vandrande väggord?
Sebastian ska fylla tretton år. Han leker en farlig lek med klasskompisen Sonny. De kallar det Hårdare än plåt och tävlar om vem som kan kasta sig ut i gatan närmast framför en bil. Hösten 1974 byter han intressen plötsligt och det enda som betyder något är Lena. Lena går i samma klass och de börjar skriva hemliga brev till varandra med sju frågor. Trettio år senare återvänder Sebastian till Halmstad för att få svar på vad det var som hände den där hösten.
http://www.adlibris.com/se/bok/mina-fotsteg-i-ditt-hjarta-9789163729126
4 comments:
Jag har förstått att en del läst den och tyckt om boken. Men bäst är väl alltid att bilda sig en egen uppfattning.
Jag vill att språket ska flyta utan att vara alltför enkelt. Men det får inte bli så att språket tar fokus från handlingen.
jag är också lokalpatriot :)
Bosse Lidén kommenterade i min blogg samtidigt som du....!
Znogge. Jag tycker om böcker med vackert språk men det är klart att det måste vara intressant handling också.
Hannele. Visst är det kul att läsa om platser man "kan"! Jag har nog tappat Bosse som följare nu... men jag kan inte låta bli att skriva vad jag tycker.
Post a Comment