Utläst 100107: Hjärtdjur av Herta Müller
Läs inte en nobelpristagare bara för att läsa en nobelpristagare! Den här boken är så obegriplig så jag kan inte skriva något alls om den.
Jag tar baksidestexten rakt av:
"När ni skriver, glöm inte datum, och lägg alltid med ett hårstrå i brevet, sade Edgar. Om det inte finns något, vet man att brevet har öppnats."
Den lilla gruppen vänner måste hela tiden akta sig för Securitatemännen i Ceasescus Rumänien. De vet aldrig när det är dags för nästa förhör, så det är lika bra att försöka göra det bästa möjliga av situationen. Med hjälp av språket, berättelserna och humorn försöker vännerna överleva det totalitära förtrycket.
Herta Müller är en av de mest hyllade tyskspråkiga författarna idag. Hennes poetiska stil med vågad och slående symbolik hittar samband mellan språket och världen där vi minst anade att de fanns.
5 comments:
Obegriplig?
Men vad var det du inte förstod?
Hur ska du då som gymnasiebibliotekare kunna berätta för eleverna om 2009 års Nobelpristagare?
För bara ett par timmar sedan kom jag hem från en tågresa där jag hamnade i animerat samtal med två okända 17-åringar som var,liksom jag, alldeles uppfyllda av läsningen av "Hjärtdjur".
Det är ju en fruktansvärt tragisk nutidshistoria som berättas med en mästerligt poetisk och återhållen laddning laddat - men språkligt svår är romanen inte alls.
Låter som ett bra tips:-)
Ajdå... så illa? Då ska jag inte ge mig på den just nu när min tankeverksakhet är reducerad.
Lena. Jag förstod faktiskt inte vad den handlade om. Det är inte svårt språk utan på något annat sätt. Jag vet verkligen inte hur jag ska kunna berätta för eleverna om Müller. Kul att du träffat ungdomar som gillar den.
är det inte just när man är sjutton som man tror att man begriper precis allt?
Får se om jag kommer igenom den, den ligger fortfarande kvar i kassen sedan veckans biblioteksbesök
Post a Comment