Paris - Dakar

Utläst 101230: Paris - Dakar av Jens Liljestrand

Det här är en samling noveller av Jens som vann tidningen Vi:s litteraturpris 2008. Alla handlar om män i mer eller mindre skruvade situationer. Det är välskrivet och ofta humoristiskt, men jag tycker att det saknas något. Alla är inte uppbyggda som noveller utan är mer som betraktelser, kanske kapitel ur böcker och jag vill ha mer knorr. Några historier är långa, ungefär hundra sidor, så det blir som kortromaner. Nästa gång tycker jag att Jens ska skriva en hel roman så att man får följa samma personer en längre tid.

I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig

Utläst 101229: I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig av Christina Wahldén

Wahldén har skrivit en mängd bra ungdomsböcker om svåra ämnen, som Kort kjol, som ofta läses på högstadiet/gymnasiet om en tjej som blir våldtagen av en klasskompis. Det här är en kort bok, bara 150 sidor, som går fort att läsa men som kommer att stanna kvar hos mig desto längre. Vissa scener är fruktansvärda trots att de inte är så detaljerade. Jag tycker att boken är viktig att läsa för svenska ungdomar (och vuxna)som inte kan tänka sig in i hur vidrigt flyktingar har haft det.

Ombeni har flytt ensam från krigets Kongo och hamnat i Sverige. Hon har sett sina föräldrar och sin bror dödas och vet inte om hennes två systrar överlevt. Hon vaknar på nätterna av att hon skriker när hon drömt om våldtäkterna och allt vad rebellerna gjort henne. I Sverige går hon gymnasiet och bor i egen lägenhet men hon har ingen som förstår henne eller vet vad hon varit med om.

Primtalens ensamhet

Utläst 101225: Primtalens ensamhet av Paolo Giordano

Det är inte ofta jag läser italienska författare, och det är inte mycket som översätts till svenska, men om de är så här bra vill jag ha mer! Det här är en debutroman av en forskare i teoretisk fysik. Det märks att han är smart och ibland snöar han in på svåra matematiska formler men det är inget man behöver förstå. boken är annorlunda och mycket välskriven.

Mattia är en intelligent pojke med en förståndshandikappad tvillingsyster; Michela. Han tycker det är pinsamt att alltid behöva ha henne i närheten och när de för en gångs skull blir bjudna på ett födelsedagskalas lurar han henne att stanna kvar i en park medan han går på kalaset. När han kommer tillbaka till parken för att hämta henne är hon spårlöst försvunnen.

Alice är en flicka som också har en mörk hemlighet. De dras till varandra men kommer aldrig riktigt nära. De är som tal som kallas primtalstvillingar: två primtal som är skilda åt av ett jämnt heltal.

Någon ser dig när du petar näsan

Utläst 101225: Någon ser dig när du petar näsan av Jan och Maria Berglin

Detta kanske inte räknas som bok utan mer seriealbum, men jag vill skriva några rader i alla fall. Mina föräldrar fick boken i julklapp och det är en perfekt ligga-på-soffan-på-juldagen-bok (med ena näven i Aladdinasken). Kanske fattar föräldrarna en del strippar bättre än vad jag gör, men det finns tillräckligt mycket för att roa min ålderskategori 70-talisterna också. Det är svårt att göra serierna rättvisa här eftersom jag inte kan få med bilder, men här är några exempel på roliga rutor:

Man kan vänja sig...
...vid snön. Det är all längtan som gör ont. Gå rätt in i det vita och låt dig besegras.

"Alla tacklar det på olika sätt. Jarksjö vägrar att gå ut mer, och Svanelund där borta har gått på yoga. Du vet "andas in genom ena näsborren och ut genom den andra"."

"Hörde du om fru Pettersblad? Det sista hon sa var att hon skulle följa den vita kaninen"... Ingen har sett till henne se´n dess."

På kulturfronten intet nytt
På biblioteken slängs eller förpassas böckerna till magasinen. Resten vänder man framåt så att folk kan hitta dem. (Blindstyren!!)

"Ni har förvandlat mitt boktempel till ett tupperware-party!!"

"Ring Securitas! Det är Ingeborg Falk... Hon jobbade här förr."

Låtsaskungen

Utläst 101221: Låtsaskungen av Torgny Karnstedt

Jag ska bara skriva lite snabbt eftersom jag måste packa inför julfirandet hemma hos föräldrarna i Dalarna. Det är så att jag tycker bättre om Torgny än om hans böcker. Vi har haft honom på skolan där han föreläst om vikten av att kunna läsa och skaffa sig ett ordförråd och då är han jättebra. Eleverna lyssnar som aldrig förr. Men den här boken vet jag inte vem jag skulle rekommendera. Den är okej, men inget särskilt, tyvärr. Jag hade förväntat mig mer.

Magdalena är läraren som kommer till internatskolan mitt ute i skogen. Där får hon en klass med bara några få elever, men med desto större behov av att bli sedda. Hon får det riktigt tufft med ungarna som svär, slåss och är allmänt omöjliga. Många skulle ge upp snabbt, men hon hänger kvar och lär känna och förstå värstingbarnen.

Niceville

Utläst 101220: Niceville av Kathryn Stockett

Jag har läst överpositiva recensioner på den här men glömt bort den tills en kompis sa att hon tipsar om den till alla (hon är också bibliotekarie). Jag får hålla med henne om att den är helt fantastisk och mycket viktig. Eftersom vi ska läsa Dödssynden av Harper Lee i bokcirkeln passar det att läsa den här först.

Skeeter kommer hem till Jackson i Mississipi efter att ha läst på universitetet. Hon reagerar på orättvisorna i 60-talets Södern. Hon arbetar på lokaltidningen men vill bli författare. Tillsammans med två svarta hemhjälper börjar hon på vad som ska bli en bok om hur de svarta har det. Det är ett slags intervjubok med tolv kvinnor, som får berätta både vad som är bra och dåligt med deras vita arbetsgivare. Boken måste hållas hemlig så att inte de svarta hemhjälperna straffas och de vill inte avslöja att den handlar om staden Jackson.

Drottningen vänder blad

Utläst 101217: Drottningen vänder blad av Alan Bennett

Det här är en söt liten bok som handlar om att läsa. Sådana böcker måste jag ju uppskatta, särskilt när de beskriver hur livet förändras och hur man lägger mer och mer tid på läsningen.

Drottningen av England har ett par ouppfostrade hundar som gör att hon hamnar på en bokbuss för att be om ursäkt för deras skällande. Av artighet lånar hon en bok och när hon lämnar tillbaka den lånar hon en ny som följs av fler. Snart blir hennes plikter lidande och hon ägnar sig, enligt många, för mycket åt läsning. Senare börjar hon även att skriva själv.

Blog award

Jag har fått en award av

http://mestbaradeckare.blogspot.com/

Kopiera in awarden, länka till den du fått den av och ge den sen vidare till 7 andra bloggare och länka till dem + berätta 7 saker om dig själv – sprid lite glädje!

Jag kan inte kopiera bilder hit, så jag kommer att köra detta inlägg på http://yfronten.blogg.se också. Jag snor idén från Klok som en bok med frågor:

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där?
författaren var gay eller inte. Så trots att hans befogenheter var
(Drottningen vänder blad av Alan Bennett)

2. Vad var det senaste du såg på tv?
Kinas mat.

3. Bortsett från datorn, vad hör du just nu? Inget, förutom Spotify.

4. När var du senast utomhus och vad gjorde du då? Gick hem från jobbet.

5. Vad har du på dig? T-shirt från Nasa, jeans från DKNY, luvtröja från Zapata, nitbälte.

6. Vilken var den senaste film du såg? Svinalängorna.

7. Skulle du någonsin överväga att bo utomlands? Nej, jag har bott på Island och det gick inte så bra.

Sju bokbloggar som jag brukar läsa:

http://mestbaradeckare.blogspot.com/
http://ungcorner.wordpress.com/
http://tonarsboken.blogspot.com/
http://snowflakesinrain.wordpress.com/
http://ombockersomjaghunnitlasa.blogspot.com/
http://boktokig.blogspot.com/
http://bokhora.se/

Älskade syster

Utläst 101212: Älskade syster av Joyce Carol Oates

Oates har använt sig av ett ouppklarat mord på en sexårig skönhetsmiss men i stället låtit den lilla flickan vara skridskoprinsessa. Ändå känns det inte riktigt rätt att skriva om något så nära verkliga människor. Historien berättas med brodern som berättarröst. Skyler var nio år när hans syster Bliss blev mördad i hemmet. Boken är bra, men otäck såklart.

När Skyler var liten ville hans mamma att han skulle bli skridskoåkare men det gick inte så bra. Då tog pappan med sig honom till en duktig gymnastiktränare för att han skulle bli elitgymnast. Skyler trillade och skadade sig så illa att han alltid skulle fortsätta halta. Men han fick en lillasyster som mamman kunde projicera sina drömmar på: lilla Bliss blev ett underbarn på skridskor. Men en dag hittades den sexåriga isprinsessan död i familjens källare. I media spekulerades det i om det är föräldrarna, eller kanske Skyler, som dödat henne. När Skyler är nitton skriver han minnesanteckningar om sin uppväxt och mordet.

Kanske ett liv

Utläst 101208: Kanske ett liv av Sofia Hedman

Det här är fortsättningen på Jag vill ha ett liv om Katti som har AD/HD. Hon har blivit äldre och går på gymnasiet, eller börjar i alla fall. En stor förändring i Kattis liv är att hon träffar Johan, en kille som hon blir kär i på riktigt. Jag tycker inte att den här uppföljaren är lika stark som den första boken, men den är absolut läsvärd och jag ville veta hur det skulle gå för Katti. Sedan tycker inte jag att slutet är någon vidare bra lösning på hennes problem, men fullt sannolikt.

Katti har accepterat att hon har AD/HD men hennes mamma får hålla koll på att hon tar sin medicin. Hon är rädd att bli som sin pappa som också har AD/HD och knarkar. När hon träffar Johan vill hon inte se att han också har drogproblem, men till slut blir hon tvungen att inse det. Johan är både bra och dålig för henne.

Busters öron

Utläst 101130: Busters öron av Maria Ernestam

Den här boken har jag läst om eftersom vi ska ha den i läsecirkel så jag kör min första recension i repris:

Utläst 090604: Busters öron av Maria Ernestam

Jag har nyligen upptäckt Ernestam fast hennes första bok Caipirinha med Döden kom ut redan 2005. Det var kul för då hade jag genast alla hennes fyra böcker att läsa. Först läste jag Alltid hos dig som jag tyckte mycket om och sedan lånade jag denna. Den är också bra men den fastnade inte riktigt på samma sätt. Men språket är likadant, och jag tycker det är så fint! Jag kan slå upp en sida på måfå och hitta målande beskrivningar som:

En kväll kände jag en viss ruelse och tog då fram påsen med Busters öron och berättade för dem att jag kanske hade känningar av det där som kallades dåligt samvete, trots att jag inte visste var samvetet var lokaliserat. (sid.101)

När Eva fyller 56 får hon en dagbok av sin dotterdotter och i den börjar hon skriva allt som hon försökt glömma. Hon skriver om när hon var liten och om hur förtryckt hon var av sin sinnessjuka mamma. Redan när Eva var sju år bestämde hon att hon skulle döda mamman, för att hon själv skulle kunna överleva.

Engångsligg

Utläst 101126: Engångsligg av Josefin Palmgren

Det är kul med en debutförfattare som är 21 år och redan så bra som Palmgren är. Det här är en liten snabbläst historia om Klementin, 20 år, som jämför alla relationer med engångsligg. Hon säger att även vänner kan vara som engångsligg, att man har dem ett kort tag i brist på bättre och hellre än att vara ensam. Klem är en underbart frispråkig tjej som när farmor frågar "-Du ska väl inte börja ligga med kreti och pleti nu igen?" svarar "Jo. Det ska jag nog."

Klementin, 20 år, har just gjort slut med Björn som är mycket äldre. Hon har fått en tjänst som oavlönad praktikant på en reklambyrå. Hennes mamma har Aspergers och ADHD och hennes pappa en ny familj och oftast bor Klementin hos farmor. Hon är ofta ute på klubbar och träffar nya killar men vet nog inte riktigt själv vad hon är ute efter.

Juliet, naked

Utläst 101125: Juliet, naked av Nick Hornby

Jag har väntat på att den här skulle bli översatt (vilket den alltså är trots den engelska titeln) för jag har haft stora förhoppningar, trots att jag inte tyckt så mycket om Hornby de senaste åren. Hurra, så bra! säger jag. Han är tillbaka i samma härliga roliga stil som i High fidelity och Om en pojke och jag älskar verkligen hans språk när det flyter som i den här boken. Jag gillar när han skriver om musiknörderi och jag tycker om att han skriver om en engelsk kuststad där inget händer för jag kan jämföra bokens fiktiva Gooleness med Southend, som jag visserligen älskar men ändå kan hitta likheter med.

Duncan Thomsom har ett ohälsosamt intresse för musikern Tucker Crowe, som dragit sig tillbaka och inte gjort något nytt på tjugo år. Han har överfört intresset till flickvännen Annie. De har varit tillsammans i femton år utan att egentligen veta hur det gått till. Annie är missnöjd med sitt stillastående liv och går till terapeut en gång i veckan utan att berätta för Duncan. När Crowe plötsligt släpper en ny version av sitt största album skriver Duncan en översvallande recension på en hemsida fansen byggt upp. Annie skriver ett motinlägg - och får mail från Tucker Crowe själv!

Garp och hans värld

Utläst 101123: Garp och hans värld av John Irving

Jag har inte läst något av Irving förut men sett filmen Ciderhusreglerna som jag tycke var bra och velat se Garp och hans värld, men det har inte blivit av. Jag är rädd att jag skulle tycka att filmen är bättre än boken för som det tyvärr ofta blir för mig med tjocka böcker så tyckte jag den var för lång. Jag har läst den i pocket, 474 sidor med pyttebokstäver, och tyckte den var bäst i början under Garps uppväxt. De utdrag som är Garps egna texter tycker jag är ganska ointressanta. Irving har ett annorlunda och bra språk och historien om Garp är kul i sin absurditet, men som sagt alldeles för lång.

Jenny Fields var sjuksköterska under andra världskriget. Hon hatade män men ville ha barn så hon ordnade det på sitt eget vis genom att utnyttja en av sina döende patienter. Sonen Garp växte upp på en privatskola för pojkar där Jenny jobbade som sjuksköterska. Där träffade han Helen, dotter till skolans brottningstränare. Garp bestämde sig för att bli författare, men hamnade alltid i skuggan av sin mors självbiografi.

Stilla dagar i Mixing Part

Utläst 101121: Stilla dagar i Mixing Part av Erlend Loe

Erlend Loe är en av mina favoritförfattare och har skrivit bland annat Expedition L, Naiv super och Doppler. Den här gången tycker jag inte han lyckats lika bra. Boken är absurd på karaktäristiskt Loevis, men inte lika rolig som han brukar vara. Det är mest konstig dialog mellan ett oense gift par. Jag hoppas att han kommer igen med något bättre än det här.

De norska makarna Nina och Telemann och deras tre barn är på semester i tyska Garmisch-Partenkirchen, eller Mixing Part som stavningsprogrammet får det till. Ganska snart märker man att de har problem. Telemann tänker mest på teater och TV-kocken Nigella. Nina älskar Tyskland, men Telemann har svårt att bortse från nazismen.

Tusen gånger starkare

Utläst 101121: Tusen gånger starkare av Christina Herrström

Jag läste den här när den var ny och blev lite besviken för jag tyckte om Herrströms TV-serie Ebba och Didrik och kände inte alls så mycket för den här historien. Nu läste jag om den för att vi ska ha den i läsecirkel. Här är min recension som fortfarande stämmer från min förra läsdagbok

http://www.freewebs.com/rosenylva/bcker.htm

Utläst 061215: Tusen gånger starkare av Christina Herrström

Herrström har tidigare skrivit böckerna om Ebba och Didrik samt Glappet som var populära TV-serier. Den här boken kan nog fungera som diskussionsunderlag på högstadiet/gymnasiet om mobbning. Tyvärr är den lite seg som roman betraktad. Det händer inte så mycket. Signe går i nian i en klass där tjejerna är närmast förtryckta av killarna som märks och är de som får höras. Ändå säger lärarna åt tjejerna att de måste ta mera plats. När Saga kommer till klassen förändras allt. Hon ställer inte upp på den ordning som råder i klassen. Jag har svårt att tro att elever i nian tänker så här. Nog för att jag var barnslig men i min klass var det då ingen som var så klok och verbal som i den här klassen.

Jag vill ha ett liv

Utläst 101117: Jag vill ha ett liv av Sofia Hedman

Det här är en viktig bok för att den handlar om AD/HD och ungdomar. Ibland vill man läsa något som man kan känna igen sig i och jag tror att så kallade problembarn kan identifiera sig med huvudpersonen Katti. Jag var tvärtemot Katti, väldigt blyg och lugn när jag var yngre, men tycker att alltihop känns trovärdigt; jag känner för henne och vill veta hur det ska gå. Även när hon är som mest stökig kan jag fatta varför hon beter sig som hon gör och hur jobbigt hon har det när ingen verkar förstå henne. Samtidigt som hon känner sig ensam har hon lätt att träffa killar och har en kompis, Lena, som inte har förutfattade meningar om henne. Den enda invändningen jag har är att boken känns lite slarvigt skriven ibland och tempus blandas, men det förstärker bilden av att det är en ung tjej som skrivit om sig själv.

Katti skulle ha gått i nian, om hon inte hade blivit avstängd. En gång för mycket har hon givit sig på en lärardotter som retat halvt ihjäl henne. Hon går på gymnasieelevernas fester, har äldre killar och alla är rädda för henne. Ofta blir hon inblandad när polisen kommer. Katti har helt enkelt svårt att sitta still men när hon får diagnosen AD/HD tror hon inte på den, hon är ju inte dum i huvudet.

Award

Jag har fått en award från

http://boktokig.blogspot.com/

Regler:
1. Tacka den du har mottagit prisen ifrån
2. Kopiera awarden till din blogg.
3. Berätta vilka 3 författare du räknar bland dina favoriter och nämn en favoritbok per författare.
4. Skicka awarden vidare till 5 mottagare som du tycker förtjänar den.




1. Tack så mycket, Boktokig!
2. Nu blev ju det här tråkigt för jag kan inte kopiera bilder till denna blogg så jag kopierar till min andra blogg i stället: http://yfronten.blogg.se
3. Jodi Picoult - Allt för min syster, Barbara Voors - Sömnlös, Marianne Fredriksson - Simon och ekarna
4. Jag skickar till några favoriter som inte nödvändigtvis är bokbloggar:
http://gyrot.wibrand.se
http://www.jeanetteohman.com
http://onekligen.blogspot.com
http://spiderchick.nu
http://knivlisa.devote.se

Tävling

Jag är med i en utlottning om boken Vad mina vänner inte vet av Sonya Sones på Tonårsboken.

Vill du vara med i tävlingen kan du titta här:
http://tonarsboken.blogspot.com/

Vi i villa

Utläst 101109: Vi i villa av Hans Koppel

Det har varit mycket skriverier och gissningar om vem pseudonymen Hans Koppel är och de allra flesta blev förvånade när det visade sig vara barnboksförfattaren Petter Lidbeck. Han har rätt när han säger att man läser boken på ett annorlunda sätt när man vet det. Inte för att jag läst något annat av Lidbeck, men visst har jag andra förväntningar på böcker av en barnboksförfattare än en "vanlig" författare. Det som stör mig med den här är att den är satt i skrivmaskinstext som försvårar läsningen och att det är så kortfattade dialoger och ibland svårt att hänga med i vem som säger vad. Särskilt när det inte är några talmarkörer. Exempel:

Anna kommer ut, visar upp sig.
Få se. Gud så fin du är.
Titta, pappa.
Hon studsar på stället och diademets spiraler dansar runt.
Jag kör dig.
Men det är nära, jag kan gå .
Hon är snart fem i, jag kör så du inte kommer för sent.
Men pappa...
Ja?
Du behöver väl inte köra ända fram?
Du stannar vid lekplatsen.
Okej, då kommer jag och hämtar vid tio. Får du ha det så kul.
Du kör långsamt därifrån, iakttar henne i backspegeln.

Bra däremot är att boken är skriven i duform, det känns annorlunda. Och så är den rolig, fast det går åt skogen för huvudpersonen. Det känns lite lustigt för mig att läsa en sådan hemsk skildring av villaliv just precis när vi har köpt hus och jag ser fram emot något mera eget. Petter Lidbeck har testat att bo i villaområde och vill inte tillbaka. Jag läste i en intervju med honom att det är precis så som han beskriver det och ibland värre och att boken inte är direkt självupplevd men man kan säga avlyssnad.

Du ser ut som du mår och du mår inte bra. Din fru har fått reda på att du har en älskarinna och kommer att lämna dig. Det börjar hända konstiga saker i villaområdet och det går inte längre att lita på någon. Killarna i innebandygänget är egentligen inte dina kompisar och du retar dig på dina grannar.