Utläst 250529: Med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett av Annelie Adamsdotter
Jag undrar om författaren själv är kristen men har inte lyckats ta reda på det. Hur som helst känns det äkta när hon skriver om religiösa ungdomar. Detta är hennes första bok för unga vuxna. Den är komisk samtidigt som det är en mardröm huvudpersonen hamnar i. Jag tycker om Hilda trots att hon gör andra val än jag skulle göra. Författaren är en barn- och ungdomsboksförfattare och lärare i svenska på gymnasiet.
Hilda är en präktig ung tjej som är kristen. Men så inträffar en katastrof, hon blir gravid och vet inte vem som är pappa! Det kan vara Benjamin som hon varit tillsammans med i två år men som plötsligt gjorde slut. Det kan vara Andreas, hennes lärare i samhällskunskap och det kan vara Hugo, brorsans bästa kompis. Att göra abort är inget alternativ när man är med i kyrkan men ingen av pappakandidaterna är lämplig...
6 comments:
Kul titel om allvarligt ämne.
Annelie Adamsdotter är själv kristen, men fick tidigt i tonåren höra av konfirmander hon var fadder för, att hon inte var ”kristen på riktigt”:
Jag fick mitt första extrajobb när jag var femton år och det var som fadder för en grupp konfirmander. Av dem fick jag höra att jag inte var ”kristen på riktigt” då jag delade friggebod med min pojkvän på helgerna och inte gick i kyrkan på söndagarna. Ändå var jag döpt, konfirmerad och jobbade inom kyrkan. Kommentaren fick mig att fundera kring var gränsen egentligen gick. När var man ”kristen på riktigt”? Och kunde man vara kristen, men ändå ha sex innan äktenskapet, ljuga och svära? Jag kom fram till att ”Ja, det kan man”, och det var det som inspirerade till Hildas lediga och brutalt ärliga relation till Gud.
Intressant! Jag har en moster som är med i församlingen Arken och pratar om "Äkta kristna" så man kan tycka olika. I min ålder är det många som är konfirmerade för säkerhets skull.
vi döpte våra barn för att de skulle ha frihet att konfirmera sig. Mitt 16-åriga barnbarn ville gå på scouternas konfirmationsläger, men hon är inte döpt... och vuxendop inte kul
Min pappa växte upp i en baptistfamilj men han gick ur kyrkan. Sedan gick han in igen och döpte sig när han var över 70 år.
Post a Comment