Saturday, February 09, 2013

Jag biter i apelsiner

Utläst 130209: Jag biter i apelsiner av Annakarin Thorburn

Det här tycker jag är en fin debutroman med poetiskt språk om kärlek. Tjejen i boken kallar sin pojkvän för Ödlan och får det att låta positivt. Jag gillar beskrivningar som denna:

"Jag går långsamt bland filmerna innan jag börjar peta på dem. Jag vet inte om jag någonsin hyrt film själv. Jag vill ha Ödlan bredvid mig, bläddrande, med en hög filmer i famnen. Jag vill bli oense om vilken film, lotta och ändra och sedan komma överens om någon helt annan och gå nöjda därifrån. Det är svårt att bli oense och sams med sig själv, det är inte så mycket respons alls."
(Sid. 191)

Jagpersonen bor tillsammans med Ödlan. Han är oftast i sin ateljé och målar eller ute på något annat, hon pluggar franska på universitetet och de ses sällan. Men de älskar varandra. Så en dag träffar hon Lo på biblioteket och han är något helt annorlunda. Han har födelsemärken på halsen som ser ut som chokladbitar och när han rodnar blir det hallonröda fläckar som hon vill smaka på. Hon slits mellan de båda männen samtidigt som hon minns hur hennes mamma försvann när hon var liten och aldrig kom tillbaka. Hon vill ingen illa, men hon vet inte vad och vem hon egentligen vill ha.

Jag biter i apelsiner
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9186634321

3 comments:

Hanneles bokparadis said...

respons behöver man

Ylva said...

Hannele. Nu förstår jag inte riktigt vad du menar.

Ylva said...

Hannele. Nu förstår jag vad du menar, hehe.